i kassan. 51: 65. rdr 250, 10: 65. Af pensionärerna erhöllo vid årets slut: 1 person efter 250 rår pr år. 1 200 . i 120 n vis n n 3 n me 10 on 100. d 145 15 r 6 50 an :a 166 personer, hvarjomte, enligt föreskrifter vid issa donationer, utdelades till 4 personer 600 rdr mt. Revisorerna, som funnit säkerbetshandlingarne ullgeda samt räkenskaperna riktiga och i fullcomligaste ordning, tillstyrka, med vitserdande af tyrelsens utmärkta omtanka om denna välgörennetsimättning, full decharge för 1869. — Folkskolebarnens konsert i Lörlags afton var besökt af omkring 8001; personer. Såväl de utförda körerna som öfriga sångoch musiknummren emottogos med ganska mycket bifall, så att de unge konsertgifvarne hade alla anledningar att glädja sig åt resultatet af konserten. — Mindre teatern. Oaktadt gårdagens gamla häfdvunna betydelse, var teater-reresentationen besökt af en ganska talrik publik, hvilken med stort bifall emottog det täcka sångspelet ,Peder Rank och hans sästmö, som dervid uppfördes för fjerde gången. Såsom rörut rönte herr Hafgren och fröken Söderberg flera bevis på publikens välvilja, ehuru hos den sistnämnda en viss benägenhot att extonera förmärktes, isynnerhet i duetten mellan henne och gubben Kämpe (herr Sjöberg) i andra akten. Till efterpjes gafs för första gången en operett i två akter , Hvilken at de två?, med musik af Julius Bendiz till en af Ernst Wallmark fritt bearbetad fransysk text. Denna operett är både hvad libretto och musik vidkommer en ganska klen produkt. En långsläpig, enformig handling med några förtviflade försök att åstadkomma komiska situationer, en mycket alldaglig musik, som saknar originalitet, ge der allt hvad man kan säga om detta opus. — Återgifvandet var äfven skäligen svagt. För att blifva någorlunda njutbart kräkver detta stycke en fransysk liflighet, parad med en viss finess, som saknades hos flera af de uppträdande. Fru Berqström och fröken Söderberg sökte förgäfves göra något af sina respektive partier, l, men deras bemödanden uppmuntrades dock genom en åpplåd. I morgon afton gifver hr Hafgren ål, Mindre teatern sin sista representation, för sejouren, hvarvid ,Peder Rank och hans fästmö samt den tokroliga Soiröen i Kälbrinken återuppföras, hvarjemte ett af hr Ullberg komponeradt dansnummer utföres. — Beväringsmönstringarne för året med Göteborgs stad samt Vestra och Östra Hisings, Askims och Säfvedals härader komma, enär landshöfdingen herr grefve Ehrensvärd är af arbetena vid riksdagen derifrån Hindrad, att förrättas af landssekreteraren hr assessor H. Westin. — Göteborgs nya eldsläckningsväsen och eldsvådorna. En af öfverbefälhafvaren för Göteborgs stads brandkår, hr A. G. Hallgren, utförd berättelse öfver eldsvådor i Göteborg från och med 1863 — då det nya eldsläckningsväsendet infördes — till och med 1869, afslutas med efterföljande sammandrag, som ej kan undgå att rätt mycket intressera stadens allmänhet. Eldsvådorna fördelade i kategorierna af ,större, ,medelstora, ,mindre ochanbud tillit hafva, under ifrågavarande tid varit: MedelMinAnbud gupma. Större. stora. — dre. till. År 1863: 5. 2. 2 EE . 186: 1. 3. 6. 2 1865: — 7. 10. 2. 1866: 1. 1. 1. 5. , 1867: 2. 2. 3. 8. — 1868: 2-) 3. 5. 12. , 1869:2 — 4. 4. 10. — 7 år14. 25. 37. 36. — ) Dessa 2 större 4 Lindholmen. Jemte denna tablå har hr Hallgren utfört efterföljande uppgift å antalet eldsvådor inom Göteborg och dess område från 30 Nov. 1830 till 1870. Summa eldsvädor. Är 1830—1838 (8 år) 20. isås—1842 (4 år) 6. 1842—1847 (5 år) 10. , 1847—1850 (3 år) 17. 1850—-1857. (1 år) 50. , 1857—18637.6 år) 52. is63 —1876ö(1 år) 112. Summa 40 år. 267 eldsvådor deraf under de första 20 år, från 1834 —1850, 53, och från 1850—1870 214 eldsvådor. Det mest anmärkningsvärda i dessa sak uppgifter ligger deri, att under det anta let af eldsvådor under den sednare tidet varit betydligt högre än under de föregå ende, beroende af stadens tillväxt och an dra omständigheter, så har antalet af störr eldsvådor varit ganska litet, hvilket na turligtvis beror derpå, att eldsvådorna blij vit skyndsamt dämpade. Det är ock hä kännetecknet ligger på eldsläckningsansta ternas ändamålsenlighet. Så hafva unde 1869 förekommit 18 fall af antändnin men deraf hafva 10 stannat vid ,,anbu till eldsvåda, anbud, som naturligtvis ku nat utvecklas till störa eldsvådor, dere ej hjelp i tid anländt. Vi äro i tillfälle att komplettera des gjffrar med några unnrifter för innevaran