Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 april 1870, sida 2

Staden och Länet. Herrar Stadssullmäktige hade i går e. m. kl. 5 ett sammanträde, som öfvervars af t. f. handelsoch politieborgmästaren, hr rådman F. E. Roy. Främst å föredragningslistan var upptaget det från nästföregående sammanträde uppskjutna ärendet: yttrande angående minuthandeln med och utskänkningen af bränvin samt andra brända och distille rade drycker härstädes under nästa för säljningsår. Frågan om ulmvuuteringen företogs först till behandling. Hr Philipsson, som öppnade diskussionen, förklarade sig vidhålla sin vid förra sammanträdet uttalade åsigt såväl att bestämmelsen om ett visst antal rättigheter inom Carl Johans församling borde upphöra, som att en inskränkning borde göras i samtliga rättigheternas antal. Bland andra skäl för lämpligheten häraf anförde tal:n, hurusom vid sednaste auktion flera rättigheter inropats af en och samma person. Hvad beträffade det antal rättigheter, som borde indragas, kunde man råka i villrådighet. Det vore kanhända för mycket att. såsom tal:n vid förra sammauträdet antydt, på en gång indraga 10 rättigheter, utan kunde man gå en medelväg, hvadan tal:n ville föreslå indragning af endast 5. Då rättigheterna blott utlemnas på ett år i sender, kunde man ett kommande år ha inhemtat erfarenhet, hurnvida ytterligare något antal borde indragas. Föreslog således rättigheternas minskning från 50 till 45. Hr Svensson framhöll, att en inskränkning af rättigheterna ej blir detsamma, som att minska förtäringen af spivituosa. Tal:n föreslog: 1) att ingen minskning i rättigheternas antal måtte ske; 2) att ingen bestämmelse måtte göras om något visst antal rättigheter för Majorna; 3) att vid nästa auktion anbud ej borde antagas å afgift för mindre än 5,000 kannor. Det kunde genom uppgjorda kalkyler visas, att flera minuthandlare afyttra ända till 8,000 kannor, så att den staden tillgodokommande afgiften endast blir c:a 8 öre pr kanna. Det vore ej, såsom en tal. vid förra sammanträdet anfört, förhållandet, att hos en del minuthandlare afyttras bränvin i partier af 15 kannor och derutöfver; de, som beböfva detta qvantum, vända sig direkte till distillatorerna. (1 sammanhang härmed framhöll tal:n det önskvärda uti, att polisen ålades att oftare än hittills undersöka, huruvida det bränvin, som säljes å utminuteringsställena, håller det föreskrifna gradtalet. Hr Hedlund: Det torde vara skäl att bär fasthålla hvad lagstiftningens mening varit med den utminuteringsskatt, hvarom här är fråga, likasom med utskänkningsskatten. Det kunde icke vara att bereda ökade statsinkomster, emedan dessa utgå endast af tillverkningsskatten. Ätsigten var således ingen annan än att fördyra varan ytterligare genom en afgift å försäljningen, hvilken man icke, at flera skäl, vågade lägga på tillverkningen. Och vär denna försäljningsafgitt öfverlemnades till kommunerna, så lärer väl detta icke hafva skett endast i den välvilliga afsigten att gifva dem presenten af en stor inkomst, utan afsågs väl fastmer