Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 april 1870, sida 2

Efter hvad vi känna om åtminstone några landsorters sedvänjor, skulle alltså en legal modifikation af rösträtten på sätt agutskottet föreslagit vållat långt mindre -ubbning i de närvarande förhållandena på landsbygden än hvad enahanda röstbegränsning verkat i städerna, der den på många ställen varit ganska betydlig, men detta icke till skada, utan till gagn. Alldraminst skulle Första kammarens karakter af att utgöra , högsta blomman af vår kommunala representation — såsom II. Exc. vackert uttryckte sig — härmed blifva i ringaste mån förändrad. Det förestallningssätt, som här gjort sig gällande, synes oss alltså — må ordet ursäktas — vara något doktrinärt, eller utgånget från förutsättningar, som icke bafva sin grund i de verkliga förhållandena. Ett bifall till det moderata förslaget skulle i öfrigt hafva beröfvat agitationen ett godt vapen, såsom erfarenheten visat hvad städerna angår, och det är alltid af gagn för ett samhälles lugna utveckling att sådana agitationsmedel undanrödjas. När stora jordegare, såsom frih. Stjernblad, sjelfve opponera sig mot den billige reformen, så tala de i egen sak ock kunna derföre näppeligen vara fullt opartiske Prisa de derjemte sjelfva sin större oegennytta, så lärer omdömet vara jäfvigt. De då bättre att handla så, att detta omdöme gifves dem af andra, och ett drag af en sådan sjelfbeprisad oegennytta hade varit att medgifva den föreslagna modifi kationen. Nu åter synes handlingssätte stå något i strid med sjelfberömmet. Som sagdt är, frågan har visserlige icke för tilifället någon brinnande karak ter, och ingen olycka med förslagets för kastande at Första kammaren är sålundskedd; men då denna kammare har i öf rigt, icke minst vid denna riksdag, för värfvat sig aktning och anscende infö landet genom sina öfverläggningar och be slut, så hade man gerna sett att dess be slut nu blifvit ett annat, som vittnat on högre vyer och ett upphöjdare sinnelag Ty förebrår man den Andra kammare att många af dess män se en del sake ur alltför trångbröstad och sjelfvisk syn punkt, så bör man gifva sjelf exempel p motsatsen. Att löna lika med lika i dett fall är hvarken högtänkt eller ens poli tiskt klokt.