Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1870, sida 1

1THBvVULU. ILIINUÖLUII1i9 af riksdagen aflåten till Kongl. Maj:t, sor nu hade ett förslag derom under utarbet ning; det sednare deremot dels på grun deraf, att hinder hittills icke mött fö mindre städers förläggande under lands rätt, då sådant af dem blifvit begärdt dels emedan 31 8 regeringsformen, son tillförsäkrar städernas invånare att upp sätta borgmästareförslag, förmenas utgörhinder emot någon stads förläggande un der landsrätt emot dess vilja; dels, ändt ligen, emedan genom en åtgärd, såda som den föreslagna, domrarne skulle, strid mot den grundsats om deras inamo vibilitet, som genomgår vår lagstiftning försättas i en osäker ställning. Icke mindre än 5 af andra kammaren: ledamöter hafva emellertid reserverat si; mot detta utlåtande, och bland dem ut skottets ordförande grefve Sparre, son förordat antagandet af ett skrifvelseförslag, hufvudsakligen öfverensstämmande med sednare momentet i hr Carl Ifvars sons motion ). I första kammaren afslogos i enlighet med ut skottets hemställan de omnämnda motionerna, sedan hr Iasselrot och frih. A. C. Raab likvä nttalat sig för principen af att de smärre städerna skulle ega sin egen jurisdiktion. Andra kammaren egnade åt ärendet en långvarig öfverläggning, hvarunder lagutskottets betänkande försvarades af hrr Ribbing, 4. Pergström, Lindström och frih. Gripenstedt. Dessa talare stödde sig förnämligast på och utvecklade närmare de af lagutskottet åberopade skälen för afslag, och dervid isynnerhet betonande det, efter deras åsigt, olämpliga deri, att på det af motionären och reservanten föreslagna sätt vilja förbereda genomförandet af en reform, som ännu icke blifvit ifrågasatt och om hvars beskaffenhet man följaktligen icke hade någon söreställning. Men de antydde derjemte ett politiskt skäl till afslag, nemligen det samband, i hvilket frågan står till riksdagsordningen och det inflytande en åtgärd i den föreslagna riktningen skulle utölva på städernas representationsrätt. Hrr Ahlgren, Ifvarsson, grefve Sparre och 8S. Nilsson i Österslöf, som bekämpade lagutskottets utlåtande, berörde föga eller intet sistnämnda sida af frågan. Endast hr S. Nilsson anmärkte, att grundlagen icke kunde genom den föreslagna åtgärden trädas för nära, då 31 S regeringsformen ingalunda bestämde, huru många städerna skola vara. Deremot sökte nämnde talare i ganska utförliga framställningar gendrifva de ötriga inkasten mot förslaget. Isynnerhet kämpade grefve Sparre med mycken värma för detsamma, framhållande nödvändigheten af att bos oss, likasom i nästan hela det öfriga Europa, göra slut på den skilnad, som i afseende på lagskipning och domstolsväsende förefunnes mellan stad och land. Började man icke att på något sätt förbereda denna retorm, skulle den aldrig komma till stånd. Nu invändes det, att man skulle först ändra grundlagen och utarbeta förslag till den reform man åsyftade innan man vid domares utnämning gjorde något förbehåll att de skulle vara skyldige foga sig i de nya förhållandena. Men om reformförslag framlades, skulle man åter mötas af det inkastet, att det ej kunde genomföras, emedan domrarne ej kunde rubbas i sin ställning. Resonnerade man på det sättet, skulle man aldrig komma ur denna cirkelgång. Efter slutad öfverläggning anställdes votering särskildt öfver de olika delarne af motionen. Förra delen förkastades med 96 röster mot 74, hvaremot i afseende å den sednare delen med 91 röster mot 75, motionen antogs med utelemnande af orden: ,, förflyttning samt, hvarigenom allt missförstånd ansågs förebygdt. Detta beslut är emellertid, vid det förhållande att första kammaren afslagit motionen och frågan sålunda för denna riksdag förfallit, endast att betrakta såsom en opinionsyttring. ölriga afgjorda ärenden. I enlighet med hvad statsutskottet hemällt biföllo kamrarne K. M:ts proposiioner om försäljning till Karlskrona stad if en kronan tillhörig tomt derstädes emte andel uti en byggnad: om jordfsöndring från s. d. mösterskrifvarebostälet Naum och f. d. hofsmedsbostället Kjelum, för anläggning af skolhus i Naums ch Kjedums församlingar uti Skaraborgs n; samt om jordafsöndring från f. d. rumpetarebostället Kyrkö vid Vestgöta egemente sör anläggning af skolhus i lolla församling. Första kammaren godkände statsutskottets förlag till bestämmande at aflöningen för de hos amrarne och utskotten samt i riksdagens kansli nställda tjenstemän och vaktbetjente; dock höjde ammaren, på förslag af frih. Funck och hr v. egerfelt, det af utskottet till 400 rdr föreslagna ;änadtliga arvodet för sekreteraren i lag-utskottet II 500 rdr. Andra kammaren bestämde, med ) Vi vilja en annan dag återgifva lagntskottets tlåtande i dess; helhet jemte grefve Sparres reervation. Red:n at II.-T. 1 kan väl ock komma en gång!