Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1870, sida 2

sträfvande nationerna behöfva ej detta. Den politiska skådeplatsen är ingen teater, der det hvarje dag gifves spektakeloch effektstycken. De fria nationerna tycka om, att man rådfrågar dem; men de finna sig ej vid, att man öfverraskar dem. (Bra!). Låten det förflutna och all den tomma striden derom hvila i fred; låtom oss tänka på framtiden! Låtom oss endrägtigt arbeta på att afvärja alla faror, och låtom oss fritaga kvarandra för ömsesidigt misstroende! Landet, som är vittne till våra strider, kunde eljest till slutet finna, att vi talade för mycket och handlade för litet. Skynden på oss, detta är Eder goda rätt; men gifven oss på samma gång medel att handla! Vi erkänna, mera än någon annan, nödvändigheten deraf. I veten nu, hvad vi vilja göra, om lagstiftande församlingen vägrar oss sitt bistånd; I veten ännu bättre, hvad vi äro beredda att göra, om den vill följa oss på den väg, som suveränen och landets vilja ha förmått oss att välja. Och härmed slutar jag; det tillkommer nu Er, mina herrar, att uttala Er om kabinettets politik. (Långvarigt, stormande bifall.) Sedan mötet en kort stund varit afbrutet, erhöll Guyot-Montpayraux (af venstern) ordet för att utveckla, huru nödvändigt det vore, att Frankrike blef decentraliseradt och fick en ny vallag, allmän församlingsfrihet, pressfrihet och en mängd andra friheter. Emellertid var det intryck, som Darus manliga och öppna tal hade gjort, ännu så allmänt och starkt, att ingen hörde på hvad Montpayraux sade. Samtalen mellan de deputerade voro så lisliga och högljudda, att presidenten Schneider flera gånger måste bedja församlingen om uppmärksamhet, samt att Montpayraux till slutet beklagade sig öfver, att man icke skänkte hans ord någon uppmärksamhet. Då han detta oaktadt fortsatte och bland annat sökte utveckla republikens företräde framför monarkiens, påminde honom presidenten om, att man borde hålla sig till de verkliga politiska förhållandena i st. f. att utveckla theorier. Montpayraux lemnade derefter ordet, i det han sade: Om icke denna lagstiftande församling vill höra mig, så skall den nästa göra det! Jules Favre uppträdde derefter, men hans uppträdande gjorde dock närmast intrycket af ett försök att dölja sitt nederlag. För öfrigt egnade han grefve Daru det erkännandet, att han hade behandlat frågan om lagstiftande församlingens upplösning ,med den fasta moderation, det upphöjda sinnelag och den ädelhet i uttrycket, som utmärkt hela hans föredrag. ENGLAND. Under stort larm och oväsen skedde d. 23 Februari i Nottingham ett parlamentsval, vid hvilket den liberale kandidaten segrade. Denna seger var dock nära att kosta honom lifvet, enär, då han för den församlade folkmassan uppträdde för att uttala sin tacksamhet, det haglade gatstenar omkring honom, naturligtvis kastade af det missnöjda motpartiet. Vid ett i Waterford nyligen hållet parlamentsval, der den feniske kandidaten låg under, förekommo så allvarsamma oroligheter, att militären måste inskrida. I grefskapet Cork synes man omsider fått reda på författarne till de många hotelsebref, som på den sednaste tiden blifvit sända till åtskilliga godsegare. I staden Cork ha tulltjenstemännen lagt beslag på en sändning af vapen och ammunition. I Tipperary vill man ännu en gång föreslå 0Donneovan Rossa till kandidat vid det förestående nya parlamentsvalet derstädes. Skulle sheriffen vägra att uppgifva denna kandidatur, har det, patriotiska partiet för plan att föreslå John 0Mahoney, hvilken för närvarande vistas i Förenta Staterna och är feniernas ,bufvudcentrum. SCHW EIZ. I kantonen Basel i Schweiz har genom folkomröstning och med stor majoritet blifvit beslutadt, att församlingarne sjelfva skola välja och äfven afsätta sina prester, om de finna sig hafva skäl dertill. Kantonen Aargau har befallt biskopen af Solothurn att ofördröjligen återvända från Rom till sitt stift, emedan, som det heter i motiveringen, han aflönas för att sköta sitt stift, och icke för att i Rom rådpläga om päfvens ofelbarhet. AMERIKA. Negeremancipationen i Förenta Staterna har haft ett nytt prof att bestå, i det Wright — cen neger, som i generalförsamlingen för Syd-Karolina sitter som senator för grefskapet Beaufort — blifvit vald till domare i denna stats högsta domstol. Wright är född i Pennsylvanien, promoverades vid universitetet Lancaster i Newyork, studerade i Montrose juridik och var den förste neger, som i Pennsylvanien tillläts att uppträda som advokat. Kort derefter blef han vald till deputerad vid rekonstruktions-församlingen och sedan till senator. Till förstnämnde domareplats hade Wright två motståndare, af hvilka den ene äfven var neger, vid namn Whip