Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1870, sida 3

OS ) D Presidenten: Uerr justitieministern har ordet. Ollivier: Jag vill svara de ärade medlemmarne af venstern, som afbryta mig, att häftighet och otålighet äro kännetecken på en dålig sak... (Mycket bra! — Buller från venstern), och om de verkligen representerade landet, som de påstå, skulle de vara något tåligare och lugnare. (Nytt bifall). Landets representation bör sökas i denna församlings majoritet.... Att vilja tillägga sig den uteslutande rättigheten att tala i nationens namn, då man utgör minoriteten, synes mig icke vara konstitutionelt, utan ett mycket beklagligt sätt att förhandla på. (Det är sannt!) Hvad en upplösning angår, förstår jag nog, att de, hvilkas hela politik består uti att förhindra ärendenas återupptagande och rubbandet af landets säkerhet. ... (Häftiga motsägelser från venstern. — Bifall från centern och högern). Jules Favre: Jag protesterar. Det är förtal. Tochard: Till hvem riktar Ni dessa ord? Ollivier: Mina herrar, jag kan icke annat änle åt.... (Nya afbrott från venstern). Choiseul: Det är beklagliga insinuationer. Zorn de Bulach: Det är Edra våldsamheter, vi finna beklagliga. Presidenten: Skulle man icke vilja undvika att deltaga i afbrotten från venstern, t. o. m. om det endast skulle vara för att protestera mot dem; låten häftigheten framstå isolerad på ena sidan gentemot tystnaden på den andra. (Bra! Bra!) Jules Favre: Landet skall döma öfver Edra ord! Det är ett system af förnärmelser och förtal! Ollivier: Jag kan icke annat än le åt de harmfulla orden från denna sida. Af män, som förklara, det de försvara friheten, är det ett märkligt sätt att afbryta en talare i början af hans föredrag för att förebrå honom, att han icke sagt, hvad han vill säga törst i slutet af sitt tal. Jag skulle ha sagt, att jag mycket väl förstår, att de, hvilkas lösen är revolutionen, framkallad genom alla möjliga medel, förorda en upplösning för att oroa intressena och rubba den återförvärfvade freden. (Bra! Bra!) Men jag förstår deremot ej, att män, som representera den lojala och författ; ningsenliga oppositionen, ansluta sig till en politik, som är en satir såväl på deras, som på vår politik. (Nytt bifall). Jag hoppas nu, att herr Juless Favre skall beklaga uttrycket: , förtal, som han använde, innan jag hade talat till slut. Jag har tagit ordet för att förklara, att det är vårt fasta beslut att fortsätta vårt liberala verk; men för att så kunua göra, måste vi vara säkra på den materiella ordningen på gatan och på respekt för j maktens och — hvilket är detsamma — majoritetens i denna församling rättighet. (Bra! Bral) Låtom oss komma öfverens om att ställa de prin-: ciper, som bilda grundvalen för den allmänna fri-. heten, utanför och öfver våra förhandlingar. Om vi på begge sidor respektera detta område säsom något, hvilket är upphöjdt öfver våra lidelser, skall: den fria diskussionen om andra frågor — vore den I; än så häftig — icke medföra någon olägenhet, och detta allraminst för regeringen; ty äfven nu, då jag — genom suveränens och Edert förtroende — har den äran att utöfva makten, förmenar jag, hvad jag som medlem af oppositionen yttrat, att intet annat är sannt, än det, som kan tåla motsägelse och besegra den. (Lifligt bifall). Jules Favre: Jag kan törstå, att kabinettet sluter sig samman mot oordningen; men jag kan ej medgifva, att man åberopar sig på någon företrädesrättighet att försvara de sanna principerna för ordningen mot en eller annan politisk åsigt. Herr ministern bar ställt oss utanför dem, han angriper; men utan att uppträda som deras försvarare, tror jag, det hvarje medborgare har rättighet att tänka och förklara, att församlingen ej representerar landet, och att begära en upplösning. (Bifall från venstern.) Hvad den majoritet angår, som framgått af en styrelse, som skulle förändras, kunna vi väl känna ett tvifvel, som icke blott råder i vårt innersta utan i hela landet, och som oroar sinnena samt förlamar verksamheten. Detta tvifvel är följande: Är det majoriteten, som öfvergått till ministeren, eller ministeren, som öfvergått till majoriteten? Ministeren har sjelf sagt, att det vore gagneligt, att majoriteten upplystes af den allmänna opinionen; detta är ett märkligt yttrande. Jag för min del säger, att det är nödvändigt, att majoriteten föres hit genom den allmänna meningen, uttryckt genom allmän omröstning. (Bra! Bra! från venstern. Buller.) Ordinaire: Jag beklagar djupt... (Afbrott.) Presidenten: Ni har icke ordet. Ordinaire: Jag kan ej medgitva ... (Längvarigt buller.) Presidenten: Jag nödgas kalla Er till ordningen. (Bra!) Ordinaire: UHerr president, Er opartiskhet lemnar åtskilligt öfrigt att önska. Presidenten: Enär detta endast angår mig personligen, kallar jag Er icke på nytt till ordninRv utan låter församlingen döma. (Lifligt bifall.) Jules Favre: En mängd häktningar ba skett, ; tillsammans — jag vet icke, om jag är riktigt underrättad — 400. Härvid måste jag anmärka, att det är beklagligt, att öfverbeten funnit sig nödsakad att beröfva så många medborgare friheten. (Buller.) a Ollivier: Detta är helt visst beklagligt; men I uttrycket af detta beklagande bör icke riktas mot öfverheten, utan hellre mot dem, som byggt barri-.3 kader och satt den offentliga makten i den sorgliga nödvändigheten att nödgas sasttaga dem, som b begått attentat mot den allmänna säkerheten. La-f gens vårdare känna sina pligter och skola förstå f att uppfylla dem. (Bra! Bra! — Mummel från y —— 0 — 63 rn et — PM IN MM — — mm pm — AA i ks22— — I t venstern.) pr Vi ha ansett oss böra fullständigt redogöra för förloppet vid mötet den 15 den-Hl nes, på det våra läsare må blifva i tillfälle att göra sig reda för den verkliga ) ställningen inom lagstiftande församlingen. B Af förhandlingarne dervid framgår tydligen vensterns plan till sörsamlingens upp-3 lösning och utskrifvande af nya val. Det a torde icke kunna betviflas, att en del af;? detta parti dermed hufvudsakligen åsyftar; att bereda tillfällen till nya agitationer.; Men lika visst är, att ministeren Olliviers, svagaste sida är, att den icke genast efter N det nya kabinettets bildande upplöste församlingen och utskref nya val, enär denna församling, ur hvars majoritet det nya kabinettet utgått, till god del tillkommit genom starka påtryckningar af den förra regeringen under valen, hvarföre med allt skäl kan betviflas, huruvida den är att anse som ett sannt uttryck af nationens allmänna opinion. ENGLAND. Underhusets möte den 15 dennes var en af den innev. sessionens ,,great nights. På de öfverfulla åhörareplatserna syntes flera medlemmar af konungahuset, utländska diplomater, lord Granville, lord Cairns, de irländska godsegarne lord Dufferin, lord Arlie och en del andra medlemmar af öfverhuset. Premierministern Gladstone reste sig under stort bifall från sitt parti och motiverade i ett föredrag, som räckte c:a 3 timmar (c:a 20,000 ord, hvilka i rr — — —92 — AN OM —0: C—E M M Ft O n