Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1870, sida 3

med styfva hår. vårtor, försedda med hår. Mellan dessa vårtor före Bladens insida är beströdd med , som afsöndra en vätska. omma dessutom 3 hår på hvardera sidan om bladets medelnerv, hvars vidrörande förorsakar att sluter sig. Så snart nu en skall krypa öfver blads bladet med stor hastighet n fluga eller annan insekt kafvan och dervid kommer att vidröra ett af dessa hår, slår bladet ögonblickans af styfva hår, hv rsedda, gripa in mel Ena hr W:m M. Can noggrant ob erverat der det högst märkliga resul le fångade insekterna ti å snart bladet slutit sig lras från vårtorna en saf hos djuren, hvari insekte insuges af växten, så a litet af de gröfsta delarne finnes qvar. dan detta inträffat, öppn göra en ny fångst. Växten upptäcktes fö dan, enligt somliga förfa enligt andra af engelske man anför, ömsom att ifvit den sitt namn. Em ligen sig tillsammans om sitt byte, hvarvid den armed bladets kanter äro an hvarandra, på samma sätt som fingrarne då man knäpper ihop händerna. by, som på sednare tider nna växt, har kommit till tatet att växten använder I sin näring. Ilan säger: omkring insekten, afsönIt, motsvarande magsaften n upplöses och efterhand tt slutligen endast något Först sear sig bladet ånyo för att r omkring hundra år settare af en John Bartram, naturforskaren Ellis, och Linng, ömsom att Ellis nellertid nade Ellis öfversäudt torkade exemplar af växten till Linn6 och dervid upplyst om att v äxten fångade insekterna till sin näring; men Linnt betviflade detta och ansåg att bladet blott q lvarhöll insekten tills den var död, och denna åsigt har sedan varit den allmänt antagna. Canby har emellertid genom noggranna observaioner och direkta försök kommit till det resultat, itt växten närer sig med de af växtens blad fångade insekterna. Han h lem med färskt kött, ocl sjort sig detta, och öfv rsök har han fört orde odrade han flera blad ) hade ett blad i det nå var köttet i samtliga bl: h hade af dem uppsu ar äfven försökt att fodra ir de hafva äfven tillgodoer dessa iakttagelser och ntlig dagbok. Den 7 Juni med kött, och redan den rmaste smält det; den 18 aden fullständigt upplöst gits. Ilan har äfven förökt att i stället för kött fodra bladen med ost, nen sådan föda fördrogo och dogo deraf. Denna växt har tem uropeisk kultur och äfve n Sverige, men den vill icke gerna trifvas. ippger att växten skal runda krukor, ställda säällas under glasklocka om en mycket kinkig )anby säger att växter umpväxt och icke forc nycket väl fördrager köl de icke, utan svartnade ligen länge varit införd i n varit foremål för odling Bosse I odlas i varmhus och i på fat med vatten, samt , kortligen behandlas såoch ömtålig sumpplanta. n alldeles icke är någon lrar varmhus, enär den d i sitt hemland. E. L.