berömd för sin ålder, deras moral för ett mästerstycke, deras lagar för efterlefnad, deras medicin för erfarenhet, deras naturalhistoria för omtanka, deras hushållning för sin höjd. Enligt Osbeck räkna kineserne i sina tryckta almanackor tolf månader, med tillhopa 354 dagar, till hvarje år; dock så att till hvart tredje år räknas 13 månader, derigenom alltså bristen i dagtalet för de nästföregående två åren fylles. Under beröring med , norska köket har man nyligen såsom en färsk uppfinning, kommen från Norge, börjat att i Paris (och äfven hos oss) utbjuda en inrättning för matkokning, bestående af en trälåda, deri nedsättes en gryta med varmkokad mat, som i flera timmar bibehåller värmen. Den konsten kände man i Kina för mer än 100 år sedan, ty Osbeck anför följande: The dricka kineserna alltid utan socker och mjölk. De bruka ingen thekanna, utan allenast en thekittel uti en träbytta, att värmen så mycket bättre må qvarhållas. Huru ansenlig den handel var som Ostindiska kompaniet idkade på Kina, kan bedömas af den hemlast, som skeppet Prins Karl medbragte derifrån, nemligen thå, af olika slag, 1,231,987 skålp., sidentyg 4,0S5 stycken, gul bomullsnankin 5,319 d:o, rått silke 5,047 skålp., gullingell 35,314 d:o, kinarot 6,359 d:o, perlemor 2, d:o, snör-rotting 9,325 d:o, sago 10,709 d:o. rabarber 4, 171 d:o, mäladt papper 9,314 stycken, buketter, blommor in. m. 1,250 d:o, runda perlemorjettoner 3,400 satser med 140 i hvarje sats, d:o 62 d:o, med 10 uti satsen, lackerade spellådor med jettoner 108 stycken, lackerade toalettdosor 18 stycken, d:o tabletter 10 stycken, arrack 6 liggare, porslin i 222 kistor, 70 tubbar, 52 småkistor och 919 bundtar. Samtidigt med Prins Karl hemkom äfven från Kina det stora kompaniet tillhöriga skeppet Göta Lejon, jemväl fullt lastadt. Ovanligt namn och en ännu ovanligare härledning. I ,,Dalpilen läses: Sistlidne annandag Jul kom en bonde till en prestgård i närheten af Falun och begärde dop åt ett barn. På prestens fråga, hvad barnet skulle heta, svarade bonden: gossen skall heta Julianus. På prestens ytterligere fråga om anledningen, hvarföre gossen skulle ba ett så ovanligt namn, svarade bonden: han är född på Juldagen, och derföre skall han heta Julianus. Golfströmmens inflytande på våra klimatiska förhållanden. Till upplysning om detta under de sednatte åren så ofta behandlade och så mycket omtalade intr nta ämne meddelar det: yligen utkomna 14:de tet af d:r A Petermanns Mittheilungen uber wichtige neue E chungen ammtgebicte der Geographie en artikel af sil. d:r K. Löffler i Köpenhamn, under titel af: ,,Eine Ber ig von UVebersluthungen des Golsstromes und ihre celimatologische Dedentung.Försen yttrar: Det är allmänt bekant, att Goltströmmen, denna varma saltvattensflod i Atlantiska oceanen, som redan år 1519 upptäcktes al Cortez berömde styrman Alaminos och hvars temperaturiörhållanden Franklin så grundligt studerade vid slutet af förra århundradet och hvilken Maury mycket trastande har kallat ,, Atlan hafvets stormk digt inflytande på är Golfströmmen delen af Atla vestvindarne fi is bidrager till, att luften är så varm i Cornwalls kusttrakter, att myrten och lagerbärsträdet hela året igenom kunna : som genom att uppvärma a a hafvet och de rådande sydhärda under bar himmel; det är Golfströmmen, som gör, att norska vestkusten från Lindesnäs till Nordkap om vintern är alldeles fri från is. Ja, Golfströmmen förorsakar också, att bafvet vester om Novaja Sembia blifver ganska m nadt från is, medan öster om denna ögrup verkligt upplagsställe för polarisen. Det är likaledes bekaut, att Golfströmmens snabbhet och utbredning under årets lopp undergå periodiska för. ändringar, i det att den nemligen under Maren går mera nordliot och under vintern återigen drager sig mera tillbaka mot söder. Deremot hari man säkerligen gifvit mindre akt på, att strömmen,. sannolikt till följd af en större hastighet vid början at loppet i Mexikanska viken, ibland går utöfver sina vanliga gräusor och genom en sidout-j vidgning för sitt varma vatten ända bort till I — rikes och Spaniens kuster. Efter att hafva anfört, det allaredan Franklin i Nov. 1776 och sedermera.) Sabine i Jan. 1822 hade iakttagit något dylikt, frambåller författaren såsom at mycket intresse, att vintern 1921-1822 var icke blott i England och Fraukrike utan äfven i Danmark alldeles ovanligt mild, fuktig och stormfull. ,Regu, hagel o äska, åtföljda af orkanaktiga sydveststormar. denna vinter on högst egendomlig pregel, och temperaturen var dertill så hög, att man i af December i Köpanhamus omgi lasscl. kamill, ia vulgaris, Be kummi sl. växter blommande, och i börj Feb i grannskapet af Vil j bär och blommande fläder. IIan påpekar vintern ji 1776—1777, hvilken väl icke i England och Danmark, men på Norges vestkust hade en så egendomlig karakter, att dot omtalades från Prondhjem den 1 Februari, att denna vinter hade varit såsom en sommar med åska både i November och ii slutet af Januari samt alt man icke kunde fi så mycket snö som till en snöboll, om man hade gitvit 10 rdr derför. Det blåste en så st sunnanvind, att sand och grus foro genom gator Likaså var viatern 1845—1846 ovanligt mild och stormig i hela vestra ropa, Danmark inclusi re. och Sabine förmodade då, att den egendomligt! höga temperaturen h le från ett samtid normt utbredande af Golsströmmens varma Det skulle — slutar författaren — vara Lö tressant Å Å äf. a nd VV med san ns utbred eler man vet; går i Nordsjön och S kuinrömmen på hafåder C. varmare