Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 december 1869, sida 2

hvad som fanns. utgjordes endast af detalj studier. Hvad beträffar meddelandet af under visningen, har man börjat ställa detsamma i förening med föredrag, der lärare med tillbjelp ar i stor skala utförda plan scher kan på ett åskådligt sätt meddel: igrunderna och reglorna för teckning föl ett större antal elever. Föröfrigt lägges man stor vigt vid vackra förebilder, att e eleven må öfverlemna sig åt ett maski messis: kopierande, att ej arbetet blir af slutadt innan det är till alla delar korrekt. Å att han må hafva klart uppfattat hvad. som under utförandet varit att lära. Denna noggrannhet har till följd, att den följande ritningen alltid är betydligt öfverlägsen den föregående. Hos oss går man kanske ännu allt för empiriskt tillväga. Under ett onödigt arbete får eleven utföra en mängd ritningar, som utvisa ett långsammare, mera instinktmessigt framåtgående. I Mycket vore här förölrigt att observera, men det är ej meningen med denna anspråkslösa uppsats att gå in i detaljer, Som förutsätta en mera speciel kännedom inom ritkonstens alla brancher, utan endast att i någon mån bidraga till belysning a jen fråga, som relativt till sin vigt änuu är alltför lätt beaktad i Sverige. När man i Paris på hvarje gatk:örn ser afficheradt om publik undervisning i teckning inom alla braucher och för alla klasser, när man erfar den itrer hvarmed män, som härför gå i spetsen, söka att fullkomna denna undervisning, deras obelåtenhet på sätt och vis med de vackra resultater, som sedan uppnåtts, och de höga fordringar, som uppställas, väcker tanken på det stillastående (oaisedt ett par undantagsfall), som ännu råder i Sverige, nagon oro. Det är dock af största vigt att ej stanna ester med ritundervisningen. lätkonsten ingår såsom en så vigtig faktor i den allmänna bildningen, att, em den försummas eller får en tförvänd riktning, följden nödvändigt blifver ett stillaståcude eller en missriktning i mycket annat. Vi vilja i detta afseende anföra ett exempel, som torde vara af intresse för dagen. : Med anledning af den förestående närmare handelsförbindelsen med Frunkrike, har mången gjort sig förhoppningar, utan tvifvel berättigade, att här finna afsättni för svenska iudnstrialster. Men skall em lertid i vårt land tanken på en framtida bestående atsättning af svenska indu alster kunna förverkligas, blir det nödvändigt att man icke allcnast i tekniskt utan äfven i konstnärligt hänseende följer med sin tid. Finansmannen sätter mycket v på både billiga priser och so arbetet, men vill framförallt haf hetssinnet tillfredsställt. Om ock vår industri i detta afsecnde gått raskt fra återstår ännu mycket att önska. D lands industriella produkter icke blott äro! ett uttryck af fabrikanternas utan ätven af hela nationens smak, hvilken sednare på dem utöfvar ett stort inflytande, inses! hvilken vigtig rol älven för detta mera! speciella fall, ritundervisningen såsom förnämsta mediet att odla smaken spelar. Men denna undervisning bör icke sluta! vid våra elementarläroverk: äfven i folk. : skolan förtjenar den att på det varmaste! omhuldas. Alster af den svenska huss H den kunna utan trifrel för det billiga priset och det ordentliga arbetet här få en fördelaktig afsättning. (Måhända skola vi. framdeles med redaktionens tillåtelse äterkomma härtill). Men äfven härvid uppstär såsom hinder att allmogens smak är för litet utvecklad. i Införandet af en undervisningskurs i teckning i folkskolan är med all säkerhet det bästa sätt, att ingika håg och smak för husslöjden, så vålsignelsebringande för ett land både i mursliskt och ekonomiskt hänseende. I Frankrike ir det ej sällsynt alt yngre prester uppi Om man ej bör vänta sig något sådant i Sverige (måhända skulle det för det närvarande ej vara i konstens intresse) torde man väl kunna hoppas att bresterna, som i så stor mån kunna inrerka på folkskolan, med ma skola omatta ritunder isningeu, när initiativets män , mn gång börja på allvar agitera för de ammas införande. tte detta ej dröja; so 8 3 änge! J. VU. ÅA.