Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 december 1869, sida 2

uppväxande slägtets allmänna och ändamälsenliga undervisning i teckning, icke allenast för att framdraga gryende talaniger, som mera direkt kunna inverka, utan sock för att genom odlandet af nationens :Ismak i allmänhet gifva åt konsten dess: säkraste stöd. Med anledning häraf ingår just på föreningens program anordnandet af periodiskt återkommande utställmngar, der de franska skolorna få täfla sinsemellan såväl hvad beträffar underrisningsmetoder som utförandet af elevernas arbeten. Den nu afslutade expositionen var den andra, och egde likasom den första rum i industripalatset. i Utan att uppehålla oss med den mängd! af utmärkta saker inom konstiudustrien, som här funnos exponerade, vilja vi taga en öfverblick af rituingarne. Deras antal var, som man kan vänta sig, ofantligt. Nästan hela öfra våningen af ena fagaden samt gallerierna rundt interieuren 010 upptagna af ritningar från alla möjliga slag af elementära skolor. Hvar och en! af dessa hade öfver sin utställning en tafla, utvisande elevernas medelålder samt! antalet undervisningstimmar. Den vanga medelåldern tycktes vara 13 å 15 år och! antalet timmar varierar från 2 till 6 i veckan, allteftersom skolan mer eller mindre! specielt omfattar undervisningen. Intryeket af rimingarne är angenämt ölverraskande. Man märker genast att det är metod vid undervisningen. Ritningarne, berömligt utförda, bära i allmänhet spår; af intelligens. Sällan finner man några: omotiverade saker, utan allt tillkännagifver att eleven, sedan ban inhemtat säkra grunder, med intresse och uppmärksamhet utfört sitt arbete. Ritningarne äro oftast, så uppställda, att man märker underr ningens gång, något som gör expositionen i dubbelt asseende intressant. Merändels börjar man med geometriska konstruktigner, och först efter en ganska omfattande; I i OK kurs häri, får eleven lära sig mera fritt. Dessa konstruktioner innefattas till stö re delen i en hos oss föga känd vetenskap: .Den beskrifvande geometrien, hvilken Frankrike är serdeles odlad. Studerad oftast i skolorna såsom ett serskildt Änmie för sig, gifver den på ritlektionerna anled. ning till en mängd lärorika tillämpningar och anses med fullt skäl såsom den grund, hvarpå ritundervisningen bör hvila. Nyttan af detta studium är mångfaldigt: ået! vänjer eleven att tänka under det han arbetar, gör honom bekant med de kroklinier, som oftast finna användniug inom de sköna konsterna, lär honom att gifva en klar bild både til läge och utseende af ett föremål i rymden samt skärper ögat för proportioner och symmetri. Såsom ett! bevis på hv:en vigt man i Frankrike! lägger vid detta ämne, kan i pareuthes anmärkas, att, studeradt i alla skolor, det! tillika föredrages offentligt på flera ställen: i Paris för arbetare. ; I Sverige är ,den beskrifvande geome-i trien föga studerad. Kurser finnas vidf! ett par af våra högre tillämpningsskolor, ) 6 ehuru med relativt få tillämpningar. Vid de teckniska skolorne är den fragmentariskt eller ej alls behandlad och vid våras elementarläroverk lefver man visst i oklun-fl nighet om dess tillvaro. Det är isynnerhet en skola, som gjort sig bemärkt genom sina utmärkta tillämpningar af beskrifvande geometrien, UInstitut des Fröres des Ecoles cbretiennes (det katolska presterskapet är ej så farligt!) 0 som ock erhållit pris. Kursen är här särdeles fullständig i denna branch inom ritundervisningen och omfattar 2 år. Man får ej inbilla sig att det här blott . fråga om torra matematiska figurer. Tvärtom utgöra dessa ritningar afbildningar af föremål, hvarpå menniskan i det dag liga lifvet oftast får tillfälle att visa smak, sitt omdöme, såsom byggnadsdetaljer, ornamenter, listverk, m. m., hvilka, l. framställda i perspektiv i stor skala, så att alla proportioner och konturer tydligt framkomma, såväl genom sina vackra former, som genom den utmärkta laveringen, göra det angenämaste intryck. Största delen af ritningarne på expositionen omfattade denna genre. Mången kanske skulle vilja påstå att denna riktning hos den franska ritundervisningen är alltför realistisk. Vi tro det ej. Äfven om man utginge från den synpunkten att t. ex. ritundervisningen vid våra elementarläroverk endast är till för ; att utbilda artister, tro vi äfven i så falll att geometrien här bör utgöra grunden för densamma. Den för konsten mera specielt begåfvade naturen torde ej kunna bygga sina framtida specialstudier på en säkrare grund. För att visa hur man i Frankrike uppfattat frågan, bifogas här ett utdrag ur expositions-juryns utlåtande i ämnet. Efter att hafva omnämnt striden mellan besprit speculatif och besprit pratique, lullföljer juryn: Denna strid (emellan den spekulativa och denA oraktiska principen) förefinnes redan i elementarkolorna, och juryn, som önskar att samla ungdonens söndrade 16rmögenheter till ett, begär att å uttala några åsigter om bildningen för skön N. ronst. Utan att ingå i pröfningen at metoderna, , inbefaller juryn dem, som lägga den geometriska eckningen till grund för undervisningen. Genom j ha ut teckna de plana figurerna, erhåller barnet en ga ana vid exakt teckning och smak för precision 5å Det lär sig betecknandet af de reguliera figurerna . ch meningen at de uttryck, som allmännast föreP4 comma i konst pråket, såsom linie, perpendikel, seg n. m. Sednare lär geometrien lärjungen att se hä ni den plana ytan och att uttrycka genom linier vä lla former af solida figurer, hvilket är en huf-Y udsak i teckningen. Hon lär honom slutligen kegreppen om symmetri och proportion, hvilka äro ilkoren för ordning och skönhet. tri Så framgår eleven till perspektivet, som Sör I haj et möjligt att framställa med den yttersta säkerÅ et och bestämdhet hvilket föremål som helst frän Ofl. n gilven synpunkt, det dyrbara vilkoret för den per ptiska efterhärmningen och ett oundgängligt vilkor nå. ör ett strängt utförande, hvilket alla böra inneK afva, som egna sig åt figuroch ornament-rit-sy i ing. rel: —— — — mä Teorien gitver i sjelfva verket till en början insan enting annat än medel; det som bestämmer konrik en är smaken. Ur denna synpunkt är man led1 u öfver otillräckligheten af de modeller, som äro fall nade att utbilda denna smak. När man i våra sol o0lor sätter framför nybegynnarnes ögon förebil-. dig r utan all lyftning, eller låter dem kopiera grason rer och litografier af en falsk stil, utan korrekt ckning, så är det att fördertva nationens smak 1 h göra anlagens utveckling omöjlig. Dessa un-(kon rvisningens första medel böra derföre strängt på formeras. Juryn förordar sålunda bildandet af em komite, som har till uppdrag att granska och dkänna de arbeten, hvilka äro lämpligast att ansam nda vid undervisningen i ritkonsten. arti Utan tvifvel är det denna stränghet och hitt ggrannhet i början, som sedermera fördess nar den redighet, den klarhet inom fri-! ska