Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 november 1869, sida 1

den i det vestra tornet så väl förvarade skatten. Stadens portar voro stängda, och det var tvifvelaktigt om man skulle tillåta honom att gå ut genom dem, men det var ej svårt för en så vig och kraftfull ung man att klättra utför de gamla vallarne, på en ödslig punkt, der ett träd växte i en djup remna. Inom kortare tid än Marcelle bade vågat hoppas var han tillbaka, men Michelle hade äfven åtorkommit, och han kunde endast säga Marcelle på engelska att han hade hemtat skatten, ehuru han hade funnit en oväntad gäst i tornet. Herr Bergörat hade tagit sin tillflykt dit tör en tid, medan det demokratiska partiet sökte honom när och fjerran. Då han underrättades om herr de Lestrelles död, förklarade han sig vilja bevista den hemliga och brådskande begrafningen i trädgården bakom huset, ty herr de Lestrelle kunde ej läggas i vigd jord, så farligt skulle det hafva varit alt på något sätt erinra folket om hans namn. Gavarnie insåg den fara abbe Bergåtrat äfventyrade genom att våga sig in i staden, äfven under förklädnad, men detta var en betänklighet, för hvilken presten var fullkomligt likgiltig. Han visste äfven huru mycket det skulle öka faran för familjen de Lestrelle, om det upptäcktes att de stodo i förbindelse med den fanatiske rojalisten, men man kunde ej tillbakavisa det enda, som kunde helga denna sorgliga begrafning. Och han visste att fullgörandet af le kyrkliga ceremonierna skulle lända Marcelle till stor tröst. Ilan betraktade oroigt hennes bleka, trötta ansigte, men han kunde ej bedja henne hvila sig, ty hela! len återstående delen af natten måste användas till förberedelser för afresan, hyil