ka på det ifrigaste varit fortsatta alltifrån början. Besluten af kongressen lyda sålunda: 1) Det är önskvärdt, att, enligt den af Egyptens nuvarande regering afgifna förklaringen, alla varor, som passera kanalen, för alltid blifva befriade från hvarje transitotull eller annan liknande afgift. 2) Det är önskvärdt, att alla makter erkänna kanalens neutralitet som ett allmänt faktum. 3) Det är äfven af största intresse, att sjörätten i krigstider, hvars fortfarande man ännu har att beklaga, reformeras, och att alla makter erkänna oantastligheten af privat egendom på hafvet, under hvilken flagga som helst, undantagandes krigskontraband, samt att de tillika förklara, att blokaden måste inskränkas till befästade platser. 4) Utvecklingen af de internationella och egyptiska affärerna, till följe af Suezkanalens öppnande, bjuder, att de i Egypten faktiskt bestående handelslagarna och vanorna ställas på nyare och solidare grunder. Kongressen fordrar denna förändring isynnerhet, på det associationer för handel, industri och kredit ma kunna uppstå och fritt utveckla sig. Kongressen hyser den förhoppningen, att den internationella komitöns arbeten i denna vigtiga fråga snart skola leda till ett glädjande resultat. 53) Enär handeln mellan Europa och de östra kolonierna skall betydligt taga i anspråk Suez-kanalen, så är det önskvärdt, att de särskilda makterna definititt afstå från de privilegier, som de ännu bibehållit i kolonialsystemet. 6) Frågan om enhet i skeppsmätningen måste i handelns intresse finna en snar lösning. Intilldess förordas användandet af de reduktionstabeller, som den franska byrån ,Veritas antagit. Det förordas äfven, att det som allmän regel må få gälla, att från totala kubikinnehållet i ångfartyg, eller sådana fartyg, som ömsom drifvas af ånga eller segel, afdrages det rum, som maskiner och kol intaga. 7) I betraktande af, att det första vilkoret för utvecklingen af skeppsfarten på kanalen är nedsättning i kolprisen, förordar kongressen i det allmännas intresse, att de endast med stenkol befraktade fartygen må befrias från alla umgälder, som äro beroende af deras drägtighet. 8) Det är önskvärdt, att de till någon plats på kanalen bestämda fartygen underkastas måttliga hamnumgälder, samt att de hafva att betala dessa afgifter endast i proportion efter den del af kanalen, som passerats. 9) Det är att önska, att, för befrämjande af de internationella förbindelserna, den egyptiska regeringen måtte facilitera kolonisationen at det land, som ligger närmast kanalen, äfvensom anläggandet af bazarer, magasiner, fria nederlag och marknader. 10) Det är vigtigt, att man genom nya arbeten, som gemensamt företagas af de mest intresserade makterna, komplettera den hydrografiska kännedomen om Röda hafvet, samt att en karta deröfver utgifves. Nya fyrar böra äfven upprättas på detta baf, sör hvilka endast låga afgifter må uttaxeras. 11) Det är älven vigtigt, att, tillfölje af den stora utvecklingen af affärer och handelsvägar, regeringarne med alla möjliga medel må underlätta studiet af de lefvande språken och bandelsgeografien. 12) Det är önskvärdt, att Lgypten antager det franska metersystemet för mått och vigt. 13) Det är slutligen att önska, det den egyptiska regeringen låter utarbeta periodiska berättelser öfver landets produktiva krafter, hvilka meddelas de andra staterna och utbytas mot analoga tillkännagifvanden. HBAHAHGRHRG nAst