Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 november 1869, sida 1

Trots alla officiösa förnekanden fort fara ryktena i Berlin om, att grefve Bismarck skall afgå som president för den preussiska ministeren, hvilken post säges skola öfvertagas af grefve Eulenburg. Konungen önskar, som det berättas i Berlin, helst att göra krigsministern v. d. Roon till ministerpresident, men af flera skäl låter detta sig icke göra, ja, det sättes t. o. m. i fråga, huruvida v. d. Roon kan få qvarstanna i den preussiska ministören, enär armöen icke längre är preussisk, utan nordtysk, eller om han icke skall ingå i den nordtyska förbundsregeringen. Enligt . Berliner Börsen-Courrier föras nu underhandlingar derom med de öfriga förbundsregeringarne. Sedan dessa blifvit afslutade, skall det tagas beslut angående den eventuella förändringen i den preussiska ministeren. I Lördags instörtade, som telegrafen meddelat, en under byggnad varande jernbrygga mellan Disseldorff och Neusz, hvarvid 19 personer dödades och 6 blefvo ssvårt skadade. Ett ögonvittne berättar i Köln. Leit., huru det tillgick. Ett med 4,500 ctr jernmalm lastadt fartyg kom kl. 10 f. m. med strömmen ned mot bryggan soch kunde icke tagas i släp af den bogserångare, som under brobyggnaden härsill användes, emedan denne ångare då nyttjades till annan bogsering. Detta meddelades skepparen, långt innan han hunnit bryggan, äfvensom att han skulle ankra. Men fartyget fortfor att drifva och stötte på bryggan mellan den 2:dre och 3:dje pelaren, hvilka krossades, hvarefter den 15,000 ctr tunga bryggan störtade i vattnet. Fartyget gick till bottnen, hvarvid skepparen med hustru och barn omkommo; 5 pråmar, som lågo under den nedstörtade bryggan, gingo äfven till bottnen, men det på dem varande manskapet räddade sig i båtar. De nordslesvigska deputeradena Xryger och Ahlmann ha i Lördags återkommit hem. FRANKRIKE. ,Libertö innehåller en skrifvelse af pater Hyacinthe från Newyork till Emil Girardin, hvari meddelas, att en presbyteriansk prest i Newyork öfversatt paterns predikningar och tal, samt att öfversättningen föregås af ett bref till öfversättaren, hvilket pater Hyacinthe äfven vill delgifva den franska allmänheten. I brefvet till Girardin heter det: Det är min innerligaste önskan, att frihetens sak i Europa måtte vinna samma seger och framåtskridande, som i det ädla land, der jag nu vistas. Frihetens och kristendomens seger är det enda botemedlet för nutiden, den enda förhoppningen för sramtiden. Ur pater Hyacinthes bref till öfversättaren af hans arbeten meddelar ,,Libertö följande utdrag: -Jag är stolt öfver mitt Frankrike; men jag tror, att dess varaktigaste beröm består deruti, att det bidragit till att förskaffa sjelsständighet åt detta ädla land, som det icke upphört att älska, och som det en dag skall veta att taga exempel utaf. Ett folk, för hvilket friheten är något annat än en ofruktsam teori eller en blodig praxis, för hvilket arbetets sak icke förvexlas med revolutionens, eller skiljes från religionens sak, och som, på samma gång det under alla former och alla benämningar uppbygger bönehus mellan de byggnader, som blifvit uppförda för handeln och bankangelägenheter, kröner arbetsveckan med sin Söndags milda majestät! .... Jag förblifver min kyrka trogen, och då jag uppträdt mot de ötvergrepp, som vanära och kunna förstöra henne, så kan man bedöma innerligheten i min kärlek af de smärtans rop, som jag höjt. Jag förblifver min kyrka trogen, men jag är icke derföre mindre känshg för det intresse, som man inom de andra kyrkorna hyser för det, som man kan säga och göra inom katolicismen. Jag har föröfrigt Idrig tänkt, att de från Rom skiljda kristna församlingarne skulle vara beröfvade den Helige Ande, och att de icke skulle hafva någon del i det ofantliga arbetet till förberedelsen för Guds rike. Det säges, att den förre presidenten i lagstiftande församlingen, Schneider, hvilken åtnjuter förtjent anseende hos alla partier, tillkännagifvit, att han icke under den förestående sessionen önskar intaga denna post. Deremot är det tal om, att Schneider skulle inträda i ett blifvande liberalt kabinett. Före Suczkanalens invigning hette det, att Lesseps skulle blifva utnämnd till hertig af Suez. Det har väckt uppmärksam-. het, att denna utnämning uteblifvit. ENGLAND. Hertiginnan af Aumale har svårt inlen i det vestra tornet så väl förvaradef! skatten. Stadens portar voro stängda, och!!