Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 september 1869, sida 2

j f es et P 6 fh lrager den allmänna meningen med sig. Det låter icke förneka sig, att våra anti-kejserliga tidningar äro i hög grad populära och allmänt lästa, under det hvarje tidning, som tager ordet för den motsatta parten, utöfvar ett så ringa inflytande på den allmänna meningen, att den lika gerna kunde låta bli att komma ut. Våra arbetare läs inga andra tidningar än , Reveil och ..Rapp de slå sig tillsammans i små grupper för att köpa och läsa desamma. .Reveil har sina flesta anhängare bland arbetsklassen; ,Rappel deremot. som är mera litterär och pryder sig med Rocheforts namn, läses företrädesvis i de högre kretsarne, men slår dock äfven djupa rötter i de lägre lagren af samhället. Dessa tvenne ledande organer i vår republikanska press sprida dagligen med en ifver, som endast växer med deras framgång, det hat och förakt mot regeringen, som i vårt land alltid varit revolutionens egentliga börjanMöjligen är denna skildring alltför mörk; men det förtjenar dock att läggas märke till, att t. o. m. sådane tidningar som .Patrie och ,, France uppfatta förhållandena på samma sätt. Journal des Debats och , France ställa pater Hyacinthes bref i jemnbredd med den rundskrifvelse, som de i Fulda församlade tyska biskoparne för en tid sedan afläto. Den förstnämnde tidningen yttrar: ,De tyska prelaterna begagnade sig af den mest försigtiga oratoriska form för att gifva uttryck åt den önskan, att konciliet måtte skilja sig från ultramontarismens föråldrade läror och lemna åt denna generalförsamling för den katolska verlden en frihet i dess rådplägningar, utan hvilken dess beslut skulle blifva utan värde. Pater Hyacinthe, som endast talar i sitt namn, anser sig icke förpligtigad till så mycken moderation; hans ton är högre, men de på så olika sätt uttryckta ideerna äro hvarandra i grunden mycket lika. Alla uppriktiga katoliker skola gripas af den berömde predikantens vältaliga protest mot de läror, ,som kallas romerska, men icke äro kristliga. Huru föga verkan än dessa så visa och frisinnade ider torde åstadkomma inom det parti, öfver hvilket pater Hyacinthe så beklagar sig, skulle man dock i Rom göra väl uti att lägga märke till den förklaring, med hvilket brefvet slutar, och som hänvisar på möjligheten, samling, man inkallade, endast skulle sammanträda för formens skull för att genom ett enhälligt votum ratificera bestämmelser, hvilka af de mest rasande bland ultramontanerna i trängre kretsar redan på förhand blifvit träffade. De tyska biskoparnes hållning, hvilken — som det heter — biskoparne från Amerika äfven skola antaga, och den med så värdig sorg uttryckta klagan utaf en af den franska kyrkans mest berömda medlemmar, allt synes häntyda på, att konciliet icke så lätt skall gå öfver, som man i Rom hoppats. Äfven om syllabus skulle framgå med seger ur denna församling, skall det åtminstone icke ske utan strid, och det kunde nog hända, att triumfen blefve af kort varaktighet. Felix Pyat har begagnat sig af amnestidekretet och återvändt till Frankrike. Han stannade endast en kort tid i Paris, och begaf sig till sin fådernestad Viazzon. General Fleury har blifvit utnämd till ambassadör i Petersburg i st. för furst Talleprand. Man har misstänkt tvenne män med namnet Kinck, far och son, att hafva föröfvat det af ossi går omnämnda förskräckliga mordet. Den yngre af dem störtade ssig, då han i Havre skulle häktas, i vattnet för att dränka sig, men uppdrogs och I fördes till ett sjukhus. De hos honom funna papperen bevisa hans identitet. EGYPTEN. ,att ett annat koncilium skulle kunna sammanträda, hvilket representerade hela kyrkan. Ställningen är allvarsam. Man har utan tvifvel i Rom förmenat, att den förDet synes som om Suez-kanalen skulle öppnas, utan att striden mellan Egypten och Turkiet dessförinnan blifvit bilagd. Från Konstantinopel meddelas: ,,Det egyptisk-turkiska mellanvarandet är ännu olöst. De engelske och franske ambassadörerna ha uppmanat Porten att låta sig nöja med vicekonungens förklaringar och anbud, utan att fasthålla vid de i sultanens andra skrifvelse framställda fordringarne, angående budgetens årliga föreläggande och vicekonungens förpligtelse att inhemta Portens samtycke till utländska län. De österrikiske och italienske ambassadörerna ha slutit sig till vestmakternas råd, under det Ryssland och Preussen intaga en neutral ställning. Porten har emellertid förklarat sig icke vilja gifva efter, af hvilket skäl vicekonungens resa till Konstantinopel tills vidare blifvit uppskjuten. SPANIEN. Angående marskalk Prims sednaste besök i Paris meddelas följande: Vid besöket före resan till Vichy skref Prim till d hertigen at Rianzares, enkedrottning Christinas gemål, med hvilken han står på förtrolig fot, huruvida icke marskalken vid