skånska stenkolsfälten, ty dels är det ännu oafgjordt, om dessa äro egnade för det afsedda ändamålet, och dels låter det tänka sig, om så vore, att i fråga om ett företag af så storartade dimensioner, som det hvarom fråga väckts, Taberg med allt skäl kunde förr eller senare få en farlig rival i Gellivare, hvilket i så fall med sina 72 procents jernmalm skulle betaga Tabergs 26-procentiga malm förmågan att uthärda konkurrens vid prisbestämmelserna å stenkol. Härtill kommer, att senaste tideus undersökningar lagt i dagen, att Tabergsmalmen innehåller ett ämne, benämndt Vanadin, som gör jernet mjukt, så mjukt, att det är alldeles otjenligt till jernvagsmateriel. Deremot ville bruksp. A. gerna förorda en association, som hade till syfte Tabergsmalmens förädling till manusaktursmide; men det nu framlagda förslaget vore, enligt hr Aschans åsigt, att betrakta som foster af ett slags metallurgisk filantropi. Jernkontoret hade, för att om möjligt höja svenska jernets plats på utländska marknaden, anslagit 100,000 rår till undersökningar och det arbete härutinnan erfordrades, och fråga vore nu å bane att söka höja detta anslag till 1 million. Så väl af detta som af flere andra skäl vore det likväl bäst att vänta tills man får se hvad, som kan och bör göras. Kapten Ribbing fästade sig hufvudsakligen vid föregående talares jemförelse mellan Taberg och Gellivare, och påpekade de enorma brytningskostnader, som sistnämnde malm betingar, då deremot Taberg icke fordrar några sådana, enl. kalkylen högst 5 öre pr centner. Bruksp. Sjögren på Marianelund anmärkte, att då man gick att yttra sig om det nu framställda förslaget, borde man skärskåda saken från två sidor: främst den tekniska och vidare den ekonomiska. Innan man skrider till den sistnämnda borde man hafva klart för sig den första; och hittills gjorda tekniska rön hafva till fullo ådagalagt att Tabergsjern är totalt odugligt till jernvägsmateriel, ända derhän, att ett 15-tons lokomotiv skulle vara nog att genast köra skenorna platta. Hvad Gellivaremalmens svåra brytning vidkommer så är det konstateradt, att den ligger helt uppe i dagen och behöfver ej sökas på djupet. Tabergsmalmen skulle deremot säkerligen med fördel låta använda sig till jerntråd; men i alla händelser vore en profsmältning att förorda. Förr borde man icke tala om någon association. Kapten Ribbing ville att man gentemot alla dessa påståenden väl borde tillerkänna hr Grills utlåtande någon autoritet i förevarande fall; men önskade ock att en undersökning af malmen egde rum. Baningeniör Norrman lemnade en upplysande historik ötver den i Tabergsån varande drifkraften och förklarade, att man vid jernvägsbyggnaderna inom landet med största försigtighet måst gå till väga då fråga varit om svenskt jern till jernvägsmateriel, detta för dess mjukhets skull. Och de jernvägsskenor, som här tillverkades, voro försedda med stålade hufvud och fötter. Som en följd häraf hyste han farhågor för det nu framlagda förslagets utförbarhet, men trodde deremot, att Tabergsjernet, användt till manufaktursmide, hade stor framtid för sig. Statsrådet Faxe proponerade att en komit borde emellertid utses för att hålla frågan vid lif och detta mottogs med bifall. Bruksp. Collen på Marieholm meddelade, att fråga varit långe å bane att sammanslå de här varande 5 masugnarne, och detta vore en lifsfråga för Jönköpings bergslags bestånd, ty ville man ej enigt arbeta likt myran till stacken, så vore allt förloradt. — Dir. Björkman på Hörle anmärkte, att så vida den af kapten Ribbing uppställda kalkylen var rigtig, vore det allt skäl att förarbeta Tabergsmalmen, men till ämnesjern. Önskade för sin del att nägot gjordes. Slutet blef, att man kom öfverens det kapt. Ribbings förslag, ehuru något nu ej kunde åtgöras, dock förtjenade hållas vid lif och undersökningar göras, och till det ändamålet utsågs en komitt, bestående at hrr kapt. Ribbing, bruksp. Collen, dir. Björkman, insp. Björlinysson på Eckersholm, ing. Norrman och possessionaten Spånberg på Spånhult. — Visby. Hemmet för obotligt sjuka på Getland. Gotlands läns tidning meddelar att den enkelt vackra och utmärkt väl inredda sjukhemsbyggnad, som den i så många riktningar rände prinsessan Eugcnie lika åde modigt som frikostigt låtit uppföra i närheten at Kopparsvik, kommer att, derest ogynnsamt väder ej hindrar, Lördagen den 2 Oktober kl. 2 e. m., i närvaro af II. K. II. samt länets, stiftets och stadens styresmän, m. fl., med bön och sång invigas. — Hernösand. Nytt fartyg. Tisdagen den 14 dennes gick af stapeln från varfvet i Vestby ett välbygdt ock vackert skepp som erhöll namnet Iduna, om cirka 130 gamla läster. Det eges af hr E. Norberg i Vestby och kommer att föras af kapten Joh. Wahlgren. i — Vestervik. Drunknade. Söndagen den 19 dennes på f. m. begåfvo sig 10 personer i öppen båt, lastad med åtskilliga marknadsvaror, på väg till Ed. Då de kommo i närheten af Bjursundsström öfverfölls båten af orkanlika vindstötar, och vattnet sattes i så häftig rörelse att vågorna slogo öfver båten, som snart iylldes och kantrade innan man hunnit uppnå det ej särdeles långt aflägsna landet. Händelsen observerades af färjkarlen vid Bjursundsström, och han skyndade de nödstälida till hjelp, men, ensam som han var, drog det ut på tiden innan han, kämpande mot det hårda vädret, lyckades uppnå stället, der olyckan timat. Af de io personer, som sålunda kommit i vattnet. lyckades 1 att simmande uppnå land, 4 räddades at nämnde färjkarl och de 5 öfriga omkonuno. Dessa beklaglig ekade voro: bryggaren Nilsson och hans 12-årige son, bagaren Malmqvists hustru och en enka vid namn Carlsson, alla hemma i staden; den 5:te var en i Ringarum boende enka Persdotter, hvilken en tid gästat i Vestervik varande slägtingar och var nu stadd på återvägen till sitt hem. Liken efter de drunknade, med undantag af hustru Malmqvist, hafva återfunnits och blifvit hemförda. Nilsson efterlemnar hustru och 3:ne små barn i knappa omständigheter. Bagaren Malmqvist och hans barn, flera till antalet, komma att mycket sakna den på så ömkligt sätt från dem borttagna makan och modren. Alla de medförda varorna, som icke kunde flyta, förlorades äfven. — Kalmar. Folkskolan. Landstinget i södra delen at länet har anslagit 2,000 rdr åt statens