Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 september 1869, sida 2

ktorn att kämpa för en mening, hvarom!! m är ensam. Det är naturligtvis omöjligt för allmäneten att följa den kritik; genom hvilken rågavarande beräkningars otillförlitlighet culle bevisas. Men hvad man vet är, t resultatet at dessa beräkningar, utirda på olika vägar af män sådana som apten J. G. Richert och lektor G. R. Dahunder, samt understödde af öfverste C. Berg ch kapten D. Odelstjerna, blifvit godindt af de bekanta ingeniörerne Colding Köpenhamn och Pihl i Kristiania. Uner sådana förhållanden lärer allmänheten ske taga något intryck af moträkningar n en mans sida, som mer än en gång isat sin likgiltighet för sanningen, späcades de ock med än så många grofva Imälen. IIr Coldings utlåtande slutade, efter vad man ertarit i stadsfallmäktiges handngar N:o 17 år 1867, med följande ord: Det staaer derfor klart for mig, at hr ;cherts Plan i dette vigtige Punkt (om rycket i ledningarne) er meget at forerekke fremfor hr Leijonanckers. Hr Pihl yttrade: ,Efterat have modtaget ZErede af 21 f. M. med )lage, og sat mig ind i den deri omhandlede Sag, eer jeg mig nu istand til at besvare de to i krivelsen opstillede Spörgsmaal saaledes: ad 1. Den af Hr Capt. Richert opgjorde Plan or en Vandledning til Götheborg er, efter mit edste Skjön, grundet paa Principer og i Detailerne gjennemfört med en Omsigt og en Dygtiged, hvorefter man trygt kan forlade sig paa, at orsaavidt Vandtilgangen i Delsjön er tilrekkelig, can Ledningen fremskasse til Staden en Vandnasse, som modsvarer et Forbrug af omtrent 3.5 cubikfod daglig for 100.000 Indvaanere, — dette log under Forudsetning af, at Piltrene ingen HinIring legger iveien. ad. 2. Spörgsmaalet, om nogen af Hr Oberstieuten:t Leijonanckers Anmserkninger mod Hr Richerts forslag ere gyldige og i saadant Fald — vilke maa, efter min Overbeviisning besvares lerhen, at Öberstl. Leijonanckers Indleg ikke bör kunne omstöde Hr Richerts Plan, og at torsaaridt det i noget enkelt Punkt kunde synes beret iget, saa har Capten Richert imödegaaet Indvend ningerne og begrundet Fordelene ved hans egen mordning paa en saa tilfredsstillende Maade, at let lader lidet tilbage i den Henseende at önske. — Uttaxeringen för Gefle brand, Till följd af skrifvelser och ansökningar från en mängd städer om lindring i afseende på tiden för inbetalande af den extra brandstodsafgiften i och för Gefle brand, tillkännagifver styrelsen för städernas brandstodsbolag i en nyligen utfärdad kungörelse, att den lyckats afsluta lån på sådana vilkor, att den finner sig kunna bestämma en för de betalningsskyldige lindrande förändring af de sju betalningsterminerna. I följd häraf komma inbetalningarne att ske med ett halft års inträdesafgift å följande tider: den 1 December 1869, den 1 April 1870, den 1 September 1870, den 1 Mars 1871, den 1 September 1871, den 1 Mars 1872 och den 1 September 1872. (D. N:r.) — Fisket i skärgården. Vid sammanträde sistl. Onsdag å Vette härads tingsställe i Strömstad med en del fiskeriidkare från Koster inför dombafvanden i Vette härad, i närvaro af fiskeri-intendenten v Yhlen och ombud från länets hushållningssällskap, öfverenskoms, säger ,Strömstads Tidning, enhälligt: 1:0) att inga småbackor skulle begagnar inom 6 famnars djup från den 1 Oktobe till den 1 April (hvartill ej gröfre krok är N:o 4 användes); 2:0) att inga fiskvadar skulle få begag nas med mindre maskor än en qvadrattum 3:0) att den tid, hvarunder förbud mo hummeroch ostronfiske skulle ega rum utsträckes till den 1 Oktober; 4:0) utvaldes fyra tillsyningsmän, son skulle vaka ötver efterlefnaden af denn: öfverenskommelse, äfvensom ett vite fö öfverträdandet deraf bestämdes från 10 til 75 rdr. — Denna öfverenskommelse skull gälla i fem år. — Bokhandeln. Från Danmark hafv vi mottagit ett nytt häfte, det 40:de, a det intressanta arbetet: Danmarks, Norge og Sverrigs Historie, med c:a 1,000 illu strationer. Med detta häfte har denn utförliga historia kommit till slutet a 1400-talet, då efter Christian I:s död konun Hans sökte eröfra Sverige och råkade in de bekanta striderna med Sten Sture de äldre. Härpå följer samme konungs olyck liga krigståg till Ditmarsken. Illustratic nerna återgifva åtskilliga porträtter, bygg nadsornamenter och andra minnesmärker Af den skandinaviska anthologien: No; diske Digtere i vor Aarhundrede har S:d och 9:de häftet utkommit, innehålland utvalda dikter af Carl Aug. Nicandei med skaldens porträtt och en kort le nadsteckning; af C. J. L. Almqvist, Steen Steensen Blicher samt af U. Wergeland, allt med porträtter och biogrfier. Teckningarne äro utförda i vackr träsnitt och arbetet är förträffligt egnac latt lemna den bildade allmänheten i de A — ben sina oroliga förfäder. Dessa, so!