Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1869, sida 1

skola göra gemensam sak med ezekerna hopp om, att de lättare i förening mer dem skola kunna vinna, hvad regeringe hittils nekat hvarje enskild af dem. ; Neu freie Presse för den 7 dennes tror icke att landtdagen i Lemberg i år skall kom ma att hålla rätt många möten, innan re geringen skall finna sig nödsakad att upp lösa densamma. För att sätta läsaren in Galiziens partiförhållanden och politiske anspråk, torde det vara nödvändigt at kasta en återblikk på landtdagen förli det år. Landtdagen i Lemberg öppnades den 22 Augusti 1868 med ett tal af ståthållaren furst Goluchovski, som bland annat fram. höll den utvidgade politiska sjelfständighet, som kommit landet till del genom den af riksrådet antagna statsgrundlager af den 19 December 1867. Häremot pro testerades genast af det sederalistiska partiets ehef, dr Smodka (vice president på riksdagen i Kremsier 1849 och bekant som utmärkt talare), hvilken tillika å egna och sina partivänners vägnar framkoni mec ett förslag om att återkalla det året förut antagna beslutet om att sända deputerade till riksrådet i Wien, samt att uppmana alla galiziska riksråds medlemmar att oförtöfvadt nedlägga sina mandater. Smolka hade straxt förut haft en politisk sammankomst med cheferna för det ezekiska partiet i Böhmen, Rieger och Palacky. Den galiziske deputeraden Ziemialkowski (chet för det polska partiet i riksrådet och tillika riksrådets vice president) motsatte sig Smolkas anspråk, för så vidt de gingo ut på ett allmänt nedläggande af mandaterna, men förklarade på samma gång, att statsgrundlagen af den 19 December 1867 på intet sätt hade motsvarat polackernas billiga förväntningar. Den 29 Augusti framlade han på landtdagen ett ,,program för landets anspråk, som genast fann så talrika underskrifter, att man kunde betrakta detsamma som ett uttryck för pluralitetens mening. Ziemialkowski fordrade: 1) att valen till landtdagen i Lemberg och till riksrådev i Wien skulle företagas utan all inblandning eller inverkan från regeringens sida, samt att den galiziska landtdagen sjelt borde hafva rätt att anordna, huru begge dessa val skulle företagas; 2) att landtdagen i Lemberg borde hafva ett större verksamhetsområde, specielt med afseende på lagstiftningen om skolväsendet, på den civila och kriminella lagstiftningen, samt på lagskipningen och administrationen, som helt och hållet borde öfverlåtas åt de galiziska deputeradenas beslut; 3) att det polska språket skulle förklaras för landtdagarnes, domstolarnes, törvaltningens och de högre bildningsanstalternas osticiella språk; 4) att regeringen i Wien öfverlemnade skolornas inspektion och administration till de galiziska myndigheterna; 5) att landets inkomster först och främst skulle komma Galizien till godo, och 6) att landet finge sin egen högsta exekutiva myndighet (ståthållare), som borde vara landtdagen i Lemberg ansvarig, samt att i kejsarens närhet alltid skulle finnas en särskild minister för de galiziska angelägenheterna. Man märker af innehållet i dessa anspråk, att Ziemialkowski sökte finna en medelväg mellan Smolkas och det s. k. regeringspartiets politiska program. Vörhandlingarne på landtdagen visade, att han varit lycklig i detta syfte. Den 16 September föreslog det i författningsfrågan nedsatta utskottet att, förutom adressen till kejsaren, ingifva en resolution, i hvilken landet skulle uttala sina önskningar och anspråk, ett aktstycke af samma slag som czekernas stora , deklaration vid landtdagens öppnande i Prag den 22 Augusti 1868. En sådan resolution blef antagen efter mycket stormiga debatter under dagarne från den 18 till den 24 September. Dess väsendtliga innehåll var ett förnyande af de ofvannämnda 6 punkterna, endast att den galiziska landtdagens område var utyidgadt till ännu flera punkter, så att landet i högst få angelägenheter skulle komma att stå i förbindelse med regeringen i Wien. I mötet den 19 September protesterade ruthenernas (landtbefolkningen i östra Galizien) representanter mot resolutionens bestämmelser angående (SS BA SÖNER — — Visste jag att det lände dig till