Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 september 1869, sida 3

Carl XI:s dagar, bildade en egen grefveätt. Det borde ju varit sat sapienti? Nu må han emellertid upplysa om att den nämnde Johan, tillsammans med brodren Göran, år 1674 blef utnämnd till gretve och såsom sådan grundlade grefliga ätten n:o 45, Gyllenstjerna af Björkesund och Heljö, hvilken emellertid icke förrän år 1719 tog introduktion. Den kan således icke nämnas bland de ätter, som introducerats 1625—50 — och det är dessa årtal, som angifvas å den recenserade bokens titelblad. Förf. till ,,Om svenska riddarhuset och dess ätter börjar sin mot oss riktade uppsats med klagomål öfver ,,rec:s besynnerliga förutsättning, att man skulle kunna i ett häfte om 116 sidor vänta att finna en fullständig och konsequent genomförd skilsdring af nära 2,000 adliga ätter eller desssas förnämsta och mest framstående medslemmar. Vi ha dock blott talat om en skildring af de 1625—80 introducerade, och dessa äro icke , nära 2,000 utan blott 1042, enligt förf:s egna uppgifter. Vidare anmärka vi, att förf. vid citeringen, genom att näst efter ordet , ätter skrifva: , eller dessas förnämsta och mest framstående medlemmar i stället för: ,,eller åtminstone af de förnämsta bland dem (ätterna) eller af dessas mest framstående medlemmar, såsom det ifrågavarande stället i vår anmälan lyder, gifvit åt detsamma en mening, som ganska mycket skiljer sig från den verkliga, alldenstund ett vigtigt alternativ blifvit uteslutet. Hvad beträfkar vårt antagande, att möjligen , någon läsare skulle vänta, att i detta häfte finna en skildring af ofvannämda slag, så torde; kanske förf. anse det mindre besynnerligb om han närmare besinnar beskaffenheten af den titel, han gifvit sitt arbete, och de vidsträckta anspråk, som naturenligt fästa sig vid densamma. Icke ett ord på titelbladet antyder bokens appendix-natur eller! dess uppgift att vid sidan af redan utgifna historiska och biografiska verk företrädesvis meddela upplysningar om adliga ätter och personer, som äro mindre betydande och just derför mindre bekanta. Det är klart, att en förf. är fullt berättigad att välja en sådan uppgift; ja, om hans bok blott skildrade en den mest obskura adliga eller ofrälse familj, så skulle ej med skäl deremot någon anmärkning kunna göras. Men det är både vanligt och lämpligt, att en boks titel antyder dess innehåll eller att den ätminstone icke är egnad att missleda genom att väcka förväntningar, som ej realiseras. Hvad oss sjelfva angår, så väntade vi visserligen: icke i detta häfte ,,en fullständig och kon-! scqvent genomförd skildring etc., just emedan vi verkligen gjort oss ,, någon föreställning om hvad ett sådant arbete vill säga, men titeln jemförd med häftets ringa omfång gjorde, att vi icke före genomläsningen kunde bilda oss något begrepp om innehållet. För öfrigt må anmärkas, att vi ej kännas vid den af förf:s lifliga! j fantasi oss tillskrifna frågan: , hvarför har han då icke presterat ett arbete af detta: slag? — en fråga alltför närgången och ogrannlaga, för att vi skulle velat tillåta oss den. Vi ha inskränkt oss att yttra, det ett sådant arbete skulle vara af utomordentligt stort intresse för många, och deri har ju förf. instämt. Att , Svenskt biografiskt lexikon skulle göra en dylik bok öfverflödig kunna vi ej tro, emedan detta verks af det betydliga omfånget betingade böga pris gör, att endast ett fåtal förskaffar sig detsamma, hvaremot ett arbete, sådant som det vi tänkt oss, med betydligt färre och kortare biografier, skulle kunua bli tillgängligt för den stora allmänheten. Mellan ett sådant jätteverk som detta lexikon, med dess talrika i detalj uttörda biografier, och förfis arbete, hvari bilderna skymta fram liksom i en camera obscura, äro många grader tänkbara. x Förfsattaren förklarar våra anmärkningar mot hans framställning af det första ståndets klassindelning för ogrundade, men med bästa vilja och största bemödande att undvika rätthafveri, kunna vi dock ej inse, att han vederlagt någon af dem. Vi framböllo, att han (sid. 16) säger: ,,desse voro : nu konturerna af adelsständets klasser, sådana de under de föregående tiderna dragits, och sådana de vid riddarhusets : öppnande träda fram, men att man ej kan upptäcka någon kontur af riddareklassen. Detta har ej författaren i ofvanstående uppsats motsagt, hvilket är ganska naturligt, då i hästet intet enda ord förekommit om ifrågavarande klass, när det här citerade yttrandet fälldes). Men han anför att, trots vårt påstående, man : finner vilkoren för inträdet i riddareklassen rätt tydligt angifna sid. 42, raderna 11—13 uppifrån och sid. 85, rad. 6—7 nedifrån — d. v. s. långt efter det, att klassernas konturer förklarats dragna! Vi, som samvetsgrannt genomläst häftet, hade ingalunda förbisett dessa ställen. På det ena läses: hjott riksrådsvärdisheten för