vi ba, tyvärr. ej lyckats upptäcka det det och icke heller nägot annat i någon mår dermed beslägtadt, om icke det af oss här ofvan citerade, hvari äfven uttrycket, skapelse af kunglig nyckk blitvit användt Eget nog tycks det således som om förs:n vid uppsatsens nedskrifvande icke haft riktigt god reda hvarken på sina egna i detta bäfte fällda yttranden eller på våra, som han velat vederlägga. — Författaren har icke lyckas rubba vår öfvertygelse om, att skillnaden mellan berreklassen och riddareklassen ej var obetydlig redan under Gustaf Adolfs regering, men då framställandet af grunderna för vår åsigt härutinnan skulle föra oss för långt, vilja vi ej vidare inlåta oss i detta ämne — åtminstone för närvarande. Med afs. på vårt yttrande, att icke ens namnet af Johan Gyllenstjerna förekommer i häftet, säger törf:n, att han väntat ,dylika anmärkningar om också icke af recensenter, så dock af läsare i allmänhet. Vi få med anledning häraf anföra, att vi hittills ansett och ännu anse att det är en recensents pligt att vid anmälandet af en bok låta sitt omdöme och sina anspråk bestämmas mindre at den nytta och det nöje, som han sjelf haft af dess genomläsning, än af dem, han tror att allmänheten eller den läsekrets, för hvilken den är bestämd, kan ha deraf. Arbetets titel angaf icke, att det ej var skrifvet för allmänheten, utan blott afsåg att sprida ljus öfver en dittills i skuggan liggande sida af ämnet för de med detta för öfrigt välbekantes räkning — att det var resultatet af en axplockning på ett fält, öfver hvilket förut lian gått och från hvilket grödan hade blifvit förd till ladorna. Och det är först genom förf:ns uppsats och isynnerhet genom det deri anbragta kraftiga ,,sat sapienti! som vi blifvit upplysta derom, ty den mängd af allmänt bekanta uppgifter, som förekommer, jemte ännu flera för de flesta läsare nya detaljer, hindrade oss att törmoda något sådant, liksom den serskilt gaf oss anledning att framställa anmärkningar om förbigåendet af Johan Gyllenstjernas personlighet och namn. Förf:n anför såsom skäl för detta förbigående, att den grefliga ätt, som denne jemte brodern Jöran bildade, introducerades först 1719. Vid vår anmärknings framställande togo vi för afgjordt, att förf:n ej skulle komma att egna honom någon uppmärksamhet, då denna introduktion kommer att afhandlas, alldenstund den inträffade nära fyrtio år efter denna ädlings död, och att, om hans karakter och betydelse för Sverige skulle framhållits, detta hade skett vid mönstringen af den friherrliga ätt, som han tillhörde ända till några år före hans bortgång.