Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 september 1869, sida 3

(Insändt.) Till redaktionen af Göteborgs Handelsoch Fjöfarts-tidning! Med anledning art en i ett söregående nummer af er tidning införd recension öfver första haftet af ,,Om svenska riddarhuset och dess ätter etc. får förs:n begära plats i någon af edra spalter för följande rader. I dem vill han först påpeka recensentens besynnerliga förutsättning, att man skulle kunna i ett häfte om 116 sidor vänta att finna ,,en fullständig och konseqvent genomtörd skildring af nära 2,000 adliga ätter, eller dessas förnamsta och mest framstående medlemmar. Rec. har tydligen icke gjort sig någon föreställning om hvad ett sådant arbete vill säga. För att dervidlag underlätta hans möda må då förf:u få påminna honom om äldre följden af Svenskt Biografiskt Lexikon: deruti innehällas omkring 2.200 biografier, och de upptaga tre och tjugo ganska digra band. Rec. må då lätt nog kunna inse, att förf:ns mening med sina 116 sidor icke kan ha varit att der inrymma ett par tusen biografier. Men hvarför har han då icke , presterat ett arbete af detta slag? frågar recensenten. ,Det skulle ju kunnat bli af utomordentligt stort intresse för många, hvilka ej ha tillfälle att på skilda håll uppsöka hvad som meddelats om de märkligare svenska ädlingarnes karaktärer, handlingar och lefnadsöden. — Rec. har alldeles rå det skulle ju kunnat bli ett ganska intressant a bete. Skälen hvarför förf:n dock ej utfört ett sådant äro emellertid många; tillvaron af det nämnda biografiska lexikonet det icke minst betydande. I detta lexikon öfver våra namnkunniga svenska män, hvars äldre följd är afslutad och hvars nya ännu alltjemt fortsättes, äro våra utmärktare ådlingar temligen noggrannt upptagne ensamt i den äldre följden äro 1,272 af biografierna adelsmäns. (Se Biogr. Lex. XXIII, 456.) Det är på grund häraf som förf:n ansett sig behöfva blott nämna ätternas förnämste; skulle någon af hans läsare om någon af dessa sakna närmare kunskap, kan han lätt i nämnda arbete erhålla önskade upplysningar. Föröfrigt har förf:n sökt att så hastigt som möjligt glida förbi redan förut allmänt kända saker Och som nu det stora här i verlden vanligen också är allmännast kändt, har det inträffat, att ätter eller personer af stor betydelse, men också mycket bekanta, blifvit blott i förbigående vidrörda, då deremot mindre betydande och mindre bekanta något utförligare behandlats. Att förf:r härvid ofta gått och måst gå godtyckligt tillväga kan han icke förneka. Svårigheten att göra annorlunda må tjena honom till ursäkt. Men til de misstag eller förbiseenden, rec. påbördat honom, tror han sig oskyldig. Han har visserligen icke aftryckt riddarhusord ningen, men skulle någon af hans läsare svätva okunnighet om viskoren för inträde i riddareklas sen, så finner han dem, i trots af rec:s påstående rätt tydligt angifua. Författaren hänvisar till sid 42, raderna 11-13 uppifrån, sid. 85, rad. 6—7 nedifrån, m. fl. ställen. Och till det besynnerliga yttrandet, att riddarhusets klasser såsom sådan: funnos till före riddarhuset, har han icke gjort sig skyldig. Han har blott sagt, att de lager inom adeln, hvilka genom riddarhusordninger sixerades i vissa klasser, redan förut under ständets historiska utveckling bildats, och således icke voro någon skapelse af kunglig nyck. Detta tro: han vara oomtvistligt. Sak samma med det enlig rec:s mening ,vågade uttrycket om den i börjar af 1600-talet i grunden ringa skilnaden mellar riddarhusets första och andra klass; betänker re censenten huru likställda de voro genom börd embeten och förmögenhet och huru förenade ge nom slägtskap, så iustammer han tvifvelsutan omdömet. Hvad slutligen beträffar rec:ns anmärkning, at icke ens namnet af Johan Gyllenstjerna före kommer, så är detta verkligen sannt. Författare anade emellertid på förhand, att dylika anmärk ningar, om-också icke af recensenter, så dock a läsare i allmänhet kunde göras, och han insatt särskildt i fråga om denne man, sid. 24, då ätter Gyllenstjerna af Lundholm omnämndes, den på minnelsen, att ,, Görans sonsöner, bekanta frär