Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1869, sida 1

WL — igenom. Emellertid berättas det, att Rouher, då han förutsåg Behics nederlag, röstade för Devienne. Som man af ett i gårdagens tidning meddeladt telegram finner, har den af kejsaren på Napoleonsdagen lemnade amnestien varit längt mera omfattande, än man förmodade, att den skulle blifva. Äfven alla pressförseelser ha blifvit amnestierade. j Senatens konstitutionsutskott har redan förhandlat om de hufvudsakligare bestämmelserna i regeringens förslag till senatsconsulta; art. 2 och 5 ha dock blifvit uppskjutna tillsvidare intilldess regeringen närmare yttrat sig derom. Senatorn Bonjean har i ett längre föredrag utvecklat ett af honom väckt liberalt förslag om senatens reorganisation. Enär det, efter hans åsigt, är nödvändigt, att lagstiftande församlingen får en verksammare motvigt, än denna församling hittills haft i senaten, föreslår han, att sistnämnde korporation skall dela initiativet med lagstiftande församlingen och sammansättas af 178 medlemmar (i stället för såsom nu af 143), hvaraf 89 skulle väljas af kejsaren och de andra 89 af generalråden. Bonjean anförde som skäl för detta sitt förslag, att det vore nödvändigt, att man tid efter annan införde nya elementer i senaten , för att gifva mera lif åt densamma. Bland dem, som ifrigast yttrat sig emot Bonjeans förslag, nämnes Rouland, hvilken förklarade sig vara anhängare at 1852 års författning och motståndare till ministeransvarigheten. Baron Brenier har väckt ett ändringsförslag, som går ut på att göra valet af president i lagstiftande församlingen beroende på kejsarens stadfästelse. Bland de öfriga ändringsförslagen nämnes ett af Sartiges, der det föreslås att låta både senaten och lagstiftande församlingen i förening diskutera tvifvelaktiga frågor, såsom det tillgår i Förenta Staterna. Independ. belge för den 12 dennes skrifver: vRyktesvis omtalas, att prins Napoleon under behandlingen af senatsconsultan ämnar hålla ett tal i samma riktning som hans bekanta tal i Ajaccio, och hvilket på sin tid var skull till, att han föll i onåd. Prinsens vänner försäkra, att han skall tillråda kejsaren att gå så långt som möjligt i liberala reformer. Rouhers organ, ,,Public, fåster med anledning häraf uppmärksamheten på, att det i Ajaccio var regeringens representant, som talade i suveränens namn, hvaremot prinsen nu i senaten endast skall uttala en personlig åsigt, som icke har större betydelse än hvarje annan senators ord. IIVad de råd angår, som prinsen skulle hafva för afsigt att gifva kejsaren, säges det nog, att denne skall vara benägen att följa dem. Public anmärker, att underkännandet utaf valet af Lecesne (valet har blifvit öfverklagadt), deputerad för Havre — hvilket kan vara möjligt af dot skäl, att Lecesne, som varit medborgare i Förenta Staterna, underlåtit att i rätt tid låta neutralisera sig som fransman — skulle kunna hafva rätt komiska följder. Lecesne är nemligen maire, och i denna egenskap har han naturligtvis å embetets vägnar bekräftat en mängd civiläktenskap. Om det anförda skälet mot hans val till deputerad skulle vara giltigt, så äro alla af honom undertecknade akter om inför honom ingångna äktenskap at noll af intet värde. Public tillägger: ,Det finnes helt säkert mer än en äkta man, och mer än en hustru, hvilkas innerligaste önskan är, att Lecesnes val icke skall blifva godkändt. Som vi i går meddelade, har krigsministern, marskalk Niel, aflidit den 14 dennes efter c:a tre veckors svår sjukdom. Född år 1502, wpfostrades han för kriget först i polytelniska skolan och sedan uti ingeniörskolani Metz. Efter att hatva gjort sig mycket bemärkt såväl i fransmännens strider iti Afrika, som vid den franska expeditiodoen mot Rom år 1849, var det från och med vestmakternas krig mot Ryssland, som hans krigarerykte alltjemt varit i stigande. Det var till följd af den utaf Niel uppgjorda anfallsplanen, som Sebastopol omsider föll. Hans namn är äfven oupplösligen fästadt vid fransmännens seger vid Solferino. Genom marskalk Niels död har den franska armöen förlorat en utmärkt administrator, och kejsaren en af sina mest tillgifna generanäctan innan Hi vicota dat Man Planah at