Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1869, sida 2

— Hoppas jag, sir, att ni skall göra lika mycken rättvisa åt mitt columbarium och min kock, inföll kusin Charles helt muntert. Sedan, vändande sig till Marguerite, tillade han: — Om jag icke ser dig i kyrkan, ma cousine, skall jag komma tillbaka före Onsdag. Jag har en liten broschyr öfver romarnes begrafningsseder, som jag gerna skulle vilia att du läste, innan I kommen till mig. Den är ledigt skrifven och skall ej upptaga dig en timma. Farväl! : Utan att vänta på svar, vidrörde ban bennes hand med sina läppar, bugade sig för de öfriga och försvann. I nästa ögonblick red han öfver gården; och, stående vid fönstret, såg jag honom galoppera i full fart bortåt vägen. Mr Gautier både red bra och såg bra ut; men jag försökte förgäfves fästa Marguerites uppmärksamhet derpå. — Jag har ofta nog sett honom till häst, sade hon, i det hon sjelfsvåldigt kastade sig i en ländstol. — Och sedan, hvarföre skall han plåga mig med sina otäcka böcker? Hvad bryr jag mig om romarnes begrafningsseder? Jag vill inte gå in i hans columbarium — bestämdt inte. IX Kap. S:t Christophers altare. Det dröjde icke länge innan jag kände nig hemmastadd hos Delahayes. Jag tyckte m familjen, jag tyckte om det skuggiga, regelbundna gamla huset, och jag tyckte m grannskapet. Madame var glad, gästri och godmodig. Monsieur var alltidl