Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juni 1869, sida 1

Article Image
SASA H3l — ifcerare till de ställen, der oroligheteri ålbrukade förekomma. Forcade och poli I prefekten Pietri måste med korta mellar t tider inrapportera förhållandena i de sä , Iskildta qvarteren af hufvudstaden. Fyr tskavalleriregementen voro beordrade frå I Versailles till hufvudstaden, men två : o dem återvände redan om Söndagen. ,) Till ,,Indep. belge skrifves från Par den 12 dennes: ,, Antalet fångar lärer st git till en sabelaktig höjd; i förrgår häl tades 500, i går 600; tillsammans hafv häktningarne vid de sednaste orolighetern Juppgått till 2,000. I motsats till hvad vi dylika tillfällen brukar ske, frigifvas fån garne icke lätt. C:a 200 personer blefv i går inneslutna och häktade på Ru Drudt; af dessa har hittills endast en blif I vit fri. Det synes, som ville man gifv: sde nyfikna en grundlig lektion, som d böra minnas till en annan gång. Tio un dersökningsdomare sysselsättas med at förhöra fångarne för att få reda på, i hvilket förhållande deras uppgifter stå till de personers, som man misstänkte vara oroligheternas egentliga upphofsmän. Enär hufvudstadens fängelser icke lemna plats till så många fångar, ha åtskilliga af dem blifvit förda till forterna utom staden, specielt till Vincennes och Mont-Valerien. Hertigen af Persigny, hvilken blifvit betecknad som tillkommande inrikesminister och som blifvit beskyllad att vara ledare för det reaktionära partiet i kejsarens omgifning, har tillställt , Constitutionnel en skrifvelse, i hvilken han yttrar sig angående oroligheterna i Paris, m. m. Det heter bland annat i brefvet: vJag har aldrig trott, och skall aldrig komma att tro, det en regering, som bär namnet Napoleon, icke skulle kunna tåla friheten, vara sig under hvilken form som helst. I fall den största auktoritetsprincip, som är känd, hade något af friheten att frukta, så skulle man förtvifla om Frankrike. Under det nya regemente, som kejsaren börjat, härrör det onda — enligt mitt förmenande — från personer, och icke förstå sakerna sjelfva. Det är t. ex. icke presslagen, som är skuld till Gambettas popularitet, utan den obegripliga svaghet, som tillåtit en ung advokat att trotsa hela kejsardömet och — midtför justitians ögon — bragt folket att anse hans dumdristighet 1r en hjeltebragd. Det är ej heller lagen om församlingsfriheten, som demoraliserat en del af valmännen; men genom auktoriteternas hållning har ett redskap för friheten blifvit förvandladt till ett redskap för tygellösheten, i det man i offentliga församlingar hade tålt, det suveränen, religionen, familjen och egendomen blefvo kränkta, i st. f. att man med fasthet skulle öfvervakat, att lagen blef efterlefd. Hvad man än må säga, är intet land lättare att regera än Frankrike, men på ett vilkor, att regeringen besitter politisk duglighet. Den måste vara rättskaffens, omutlig, modig och bestämd; med två ord: rättfärdig och fast. Saknar den fasthet, så missbrukar man dess svaghet och träder den under fötterna. Är den deremot på en gång fast och rättfärdig, fruktad och aktad, så blir allt lätt för densamma. Hemligheten i de uppträden, vi nu varit vittno till, är den, att regeringen syntes vara svag, obestämd, rädd, samt att en del af folket ringaktat den, Några män, som måhända äro utan verkligt värde, men som vågat hotsa en hel regering, hafva tagit sig ut som hjeltar, och folket, som icke aktar någonting så högt som modet, har beunlrät dem, Folket har måhända tagit felt, men dess känsla härleder sig icke desto mindre från den ridderliga karakter, som ir nationen medfödd, Det är, — kort zagdt — i den nuvarande situationen inel, som kan gifva en fast och bestämd regering anledning till oro. Bakom ås omröstningar, hvilkas resultat förvånat kuropa, står ingen if, ty det är omöjligt att finna någgn sådan i don blandning af fssiön och förbittring, som nu visat sig. Kejsaren behöfver derföre endast med fasttet gå vidare fram på den liberala väg, an beträdt; men dock så, att han kallar ill sig en helt ny. ung, kraftig, intellisent och framförallt modig och förtroendeull generation. Det är — som man sc Scyvi

17 juni 1869, sida 1

Thumbnail