Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1869, sida 2

nämnde organ kunna ,inga andra än penningeeller börsmän hafva skada af kriget; kriget befrämjar civilisationen, han— deln, konster och vetenskaper. Man kan gerna fråga om den är vid sina sinnen, som framkommer med sådana galenskaper. ,Frankrike — så heter det slutligen — har inga ärelystna sträfvanden; det vill icke störa Europas lugn och fred, men det kan och skall icke afväpna. Dess vapen äro fullkomnade, dess arsenaler äro fyllda, dess reserver inöfvade, dess ffästningar i godt stånd, och dess mobilgarde, som för armåben skall blifva ett godt stöd, är under organisation. Frankrikes ära ligger i makten af dess vapen; det skall aldrig förgäta hvad det är skyldigt sina tappra trupper, och det skall bevara den rang i Europa, som det genom sina vapen förvärfvat. Sägen icke, att svärdet måste qvarhållas i skidan; svärdet är vapnet för äran och pligten, men det finnes ett mycket farligare vapen än svärdet, som mera än detta komprometterar natio ner och individer, och detta vapen, mina herrar utopister, är eder penna. Gentemot de fredliga förklaringar, som franska regeringen på sednare tider afgifvit, är detta halfkrigiska manifest i Niels officiella organ en underlig demonstration. Både kejsaren och den kejserlige prinsen äro sjuka. Den sistnämnde har återfått de plågor i benen, som en gång höllo honom så länge vid sängen. Sinnesstämningen i tuilerierna är redan med anledning häraf ganska dyster, men förmörkas ytterligare af förvecklingarne i den inre politiken. Troplonys sjukdom och död lärer också hafva kostat mycket på kejsaren. Den ene efter den andre af de personer, som biträdde honom vid statsstrecket, skiljes från honom, och han har inga andra att sätta i stället. Så verkar ,,den personliga styrelsen! Tillägget till den gula boken med konferensaktstycken angående den grekiskturkiska konflikten skall i dessa dagar blifva förelagdt senaten och lagstiftande församlingen. ,Mem. dipl. tror sig veta, satt dessa protokoller skola visa, huru stor enighet ständigt rådt mellan alla de vid konferensen närvarande fullmäktige, alltifrån dess öppnande till afslutandet af dess arbeten. I det sednaste mötet hade representanterna för Frankrikes och Österrikes I regeringar äfven framhållit denna enighet ssom en lycklig garanti för fredens uppsrätthållande och uttalat önskan om, att detta alltid måtte blifva fallet hvarje gång, det visar sig hotande moln på den polistiska horisonten. Denna önskan biträdde — —— ———— alla konferensens medlemmar med stor beredvillighet. ENGLAND. Hertigen af Arqyll förelade öfverhuset Iden 25 Februari förslaget till den i throntalet utlofvade nya undervisningslagen för m 6 EE Sof — ZZJ — t ve Pe Skottland. Det kan synas underligt, att ministern för de indiska angelägenheterna fått ett sådant uppdrag; detta beror emellertid derpå, att hertigen som skotte är noga bekant med sitt lands undervisningsväsende, samt att han varit medlem af en kungl. kommission, som haft i uppdrag att undersöka undervisningsanstalterna i Skotland. Det inlemnade förslaget innehåller följande: ,En centralmyndighet för skolväsendet i Skotland skall bildas, och denna skall bestå af två representanter för grefskaperna och jordegarne på landet, två för städerna, två för universiteterna och de högre bildningsanstalterna, en representant för läroståndet samt två af regeringen utnämnda kommissarier. En af de sistnämnde öfvertager ordförandeskapet och är aflönad. Denna centralmyndighet bestämmer antalet af de för de särskilda landtpastoraterna och stadskommunerna nödiga skolorna oah anordnar inrättandet och upprätthållandet af nya skolor, der de nuvarande underrisningsmedlen äro otillräckliga. Nämnde myndighet skulle än vidare draga försorg om, att skolbyggnaderna äro rymliga och lärarne dugliga till sina befattningar, och den skulle derföre få rättighet att afskeda lärare eller pensionera sådana, som af ålder eller bräcklighet blifvit odugliga. Förvaltningen af skolorna skulle öfverlåtas åt landtoch stadskommunerna, och centralskolstyrelsen får icke ingripa i den af kommunalrepresentationerna anordnade religionsundervisningen. De af regeringen tillsatta inspektorerna — hvilka utnämnas utan afseende på den religion, till hvilken de bekänna sig — få icke anställa prof i skolorna för religionsundervisningen, så vida icke detta specielt önskas. Efter en bestämd tids förlopp skola de statsbidrag indragas, som lemnats åt konfessionella skolor, så vida de ej förändras till icke-konfessionellaDen rörelse, som nyligen framkallades genom det telegram frän Newyork derom, att senatsutskottet i Washington förordade förkastandet af den mellan lord Clarendon och Reverdy Johnson afslutade öfverenskommelsen i Alabamatrrägan, har åter lagt sig, och detta mest till följe af ett tal, som Reverdy Johnson hållit den 26 Februari i Manchester, hvars kommunalrepresentanter och handelskammare hade inbiudit honom