statsrådet Thulstrup, jemte eget departement, landtförsvars-departementet, och statsrådet Carlson, jemte eget departement, finans-departementet. — Undsättning i följd af förlidet års missväxt. Under den 26 nästl. Febr. har K. M:t till pröfning förehaft de från länsstyrelserna i åtskilliga län inkomna framställningar om beviljande af undsättningar i anseende till missväxten förlidet år och dervid af den utaf riksdagen för sådant ändamål till K. M:ts disposition ställda summa af 340,000 rdr, till understödjande af åtskilliga allmänna arbeten anvisat, såsom lån, för Kalmar län 6,000 rdr och för Kronobergs län 8,000 rdr samt, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, för sistnämnda län 2,000 rdr och för Blekinge län 40,000 rdr äfvensom för Hallands län till ett ifrågasatt vägomläggningsarbete 4,000 rdr; — såsom räntefria lån att af K. M:ts befallningshafvande, hvardera inom sitt län, tilldelas de socknar, som af sådant understöd äro mest i pehof, emot vederbörande socknemäns gemensamma ansvarighet för lånens ätergäldande med en tredjedel vid hvardera af de uppbördsstämmor, som hållas åren 1871, 1872 och 1873, har K. M:t beviljat Kronobergs län 5,100 rdr, Jönköpings 80,000 rdr och Kalmar 111,000 rdr. Såsom understöd utan återbetalningsskyldighet för Kronobergs län 16,500 rdr, Jönköpings 15,500 rdr, Kalmar 52,000 rdr, EIfsborgs 15,000 rdr och Hallands 5,000 rdr äfvensom för Östra och Vestra Emterviks samt Fryksände församlingar i Vermlands län 6,000 rdr och Fleringe, Helvi och Vamlingsbo rörsamlingar å Gottland 2,600 rdr. — Mindre teaterns föreståndare, hrr Josephson och Ahlgrensson, blefvo i Måndags, på yrkande af signor Bentami, af Stockholms rådhusrätt försatte i konkurstillstånd. Mindre teaterns verksamhet fortgår icke desto mindre. — Dödsfall. I förrgår natt afled i hufvudstaden grosshandlaren Johan Schön, medlem af handelshuset Schön Co., vid några och 60 års ålder. — För de nödlidande i Småland har ,Die deutsche Gesellschaft Concordia i Stokholm till redaktionen af Dagens Nyheter öfverlemnat 100 rdr. — Lektor Thams föreläsning i förrgår afton till förmån tör folkhögskolefonden handlade om 1756 års märkvärdiga riksdag och refereras på följande sätt af A.-B.: Frihetstidens tysba regenter och aristokratiska utgångspunkt, hvilken dock alltmer öfvergafs för ständigt växande demokratiska tendenser, föranledde talaren att kasta en blick tillbaka på svenska medeltidens tyska dynastier och unionstidens aristokratiska förhållanden äfvensom på de följande tiderna intill frihetstiden, med deras förmyndarestyrelser och aristokratiska mellanskof, hvarvid M. G. De la Gardie antyddes vara 1600-talets motbild mot frihetstidens C. G. Tessin, äfvensom Pfalzzweibräckska husets ej så obetydligt utpreglade tyska element med dess i grunden osvenska envåldstendens framhölls, hvarvid tillika påpekades, huru högt denna ätts tre representanter, hvilka i förhirående serskildt karakteriserades, genom stora och kraftfulla egenskaper, öfverträfrade våra andra furstar af tyskt ursprung, bland hvilka serskildt Fredrik I och Adolf Fredrik stalldes på en mycket låg linea. Att jemföra svenska frihetstidens förhållanden med polska systemet och riksdagsvi endet, ansåg laren alldeles oberättigadt, och vore vår frihetstid fastmer jemsörlig med de äldre engelska förLällandena. Svenska riksdagens partier med alla korruptioner och fiendtligheter hade deck aldrig som de polska riksdagspartierna inmanat fremmande trupper mot hvarandra; sådant var endast förbehållet vårt tyska furstehus under frihetstiden, ty det vore onekligt att Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika afsändt sin hofmarskalk, frih. Horn, hvars hufvud föll 1736, till Ryssland för att genom ryska trupper genomföra en statskupp i Sverge till kungamaktens förmån, äfvensom det vore lika faktiskt, att Lovisa Ulrika belänat och pantsatt rikets juveler för samma ändamål. Talaren framhöll dessa kungliga personers egoism att alltid ställa sina egna personer och syften i första rummet, hvilket bland annat ledde till brytningen med gunstlingen Tessin, som ej uthärdade med dessa anspråk, och redan vid tronvexlingen 1751, då Adolf Fredriks kungaförsäkran skulle lemnas, ställdes på svåra prof mellan fursteviljan och medborgarepligten. Det anmärktes tillika, att Adolf Fredrik under sina 8 tronföljareär ej kunnat lära svenska språket, utan vid detta höstidliga tillfalle äåste begagna tyskan. I afseende å 1756 års riksdag skildrade talaren företrädesvis det stormiga uppträdet i bondeståndet, som afbröts genom Fersens mellankomst, kommissionens nedsättande i anledning deraf, edukationsfrågan (kronprinsens guvernörer), juvelsaken, statskuppen m. m. Fersens rikhaltiga memoirer medgåfvo ej att här lemua synnerligen mycket nytt; men talaren grupperade ämnena på ett lättfattligt sätt och framhöll med klarhet det väsentliga. samt lemnade både ur rådsprotokollen och secreta-utskottets handlingar flera värdefulla bidrag, t. ex. om Skektas angifvelser och Renhorns anföranden. Sistnämnde person bedömdes något mildare än hittills varit vanligt. I allmänhet var talarens uppfattning af denna riksdag densamma som Fersens. — Tulluppbörden i Stockholm under Februari månad år 1869: Tullmedel. Båkmedel. Summa. Uppbörden under Januari månad .... 273, 947: 05. 127: 22. 274,074: 27. Uppbörden under Februari månad.. Summa 503,398: 56. 127 Den vid Februari månads slut i flutna uppbördenn. jemförd med uppbörden 1568 för samöfverstiger densamma med . Landsorten. wenersborg. Sommartingen inom Elfsborgs län äro utsatte att förrättas ä följande tider och ställen, nemligen: Med Bjerke härad i Sollebrunn Jan 10 Maj; Unnara härad 4 Jälla Edet den 24 2 —— 2 ja AD — — 4 AM FS Ph KH JA Oh W—L— — 09 EU NI RS RS MD AU mn —