Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1869, sida 2

Som man sett, har baron Hausmanns förvaltning af hufvudstadens affärer varit underkastad den skarpaste kritik i lagstiftande församlingen. Visserligen uppträdde Genteur som regeringens kommissarie till hans försvar, men det syntes tydligt på hans uppträdande, att det icke skedde af öfvertygelse. Anfallet börjades af Picard och Garnier-Pages och fortsattes dagen derefter af Thiers. Man har lagt Creditfoncier till last, att denna bankinstitution förtjenar oskäliga summor genom det sednast med hufvudstaden afslutade lånet. Direktörerna för Credit foncier protestera häremot och erbjuda sig att när som helst afstå från kontraktet. Det påstås, att kejsaren är högst förbittrad öfver ryktena om hertigens af Montpensier goda utsigter till spanska thronen, samt att kejsaren gör allt sitt till för att förmå titulärkonungen Ferdinand att uppträda som kandidat till nämnde thron. Presidenten i senaten Zroplong har svårt insjuknat, och de utmärkta läkarne Nelaton och Gueneau ha förklarat hans tillstånd högst betänkligt. Troplong är 76 år gammal. Den 15 April skola Berryers bibliothek (10,000 band) och konstsaker offentligen försäljas. Hertigens af Aguila (tillhörande den från Neapel fördrifna dynastien) son, hvilken förlidet år enleverade en vacker kreolska och med henne flydde till England, befinner sig ånyo i Paris. Han har icke brutit sitt förhållande med den unga damen och är fast besluten att förmäla sig med henne. Hans far vill emellertid icke tillåta detta och har för att bringa honom på andra tankar undandragit honom hvarje understöd. Vid sin ankomst till Paris var han så utan alla resurser, att han såg sig nödsakad att begära bjelp utaf en af sina bekanta, en rik amerikanare. Den 19 Februari kl. 10 på morgonen stötte vid infarten i tunneln vid Buttes Chaumont ett från Bercy kommande godståg på ett persontåg från La Villette. Maskinisten och eldaren på persontåget krossades. Sju godsvagnar hopades på hvarandra, äfvensom en mängd personvagnar, hvilka krossades. Det var en förskräcklig situation för de resande att i mörkret uti den trånga tunneln vid hvarje steg stöta på hinder, nästan qväfda af den tjocka röken under oredan och i ruinerna. Fruntimmer af ängslan nära nog från sina sinnen och illa skadade personer ökade genom den högljudda klagan scenens fasor. Så ropade de olyckliga efter bjelp och försökte fly, utan att i mörkret kunna orientera sig. Slutligen inträngde man utifrån med facklor. Föräldrar sökte med ängslan sina barn, maken sökte sin maka, och de lemlästade ropade på sina anhöriga med af smärta qväfda röster. Antalet af svårt skadade är 33. Nästan alla af de resande erhöllo mer eller mindre svåra kontusioner. Stadssergeanter afspärrade olycksplatsen från den ditströmmande folkmassan. Tio vagnar reqvirerades för att bortskaffa de skadade; de värst ankomna måste föras på bårar. En. hafvande hustru förlöstes genom förskräckelsen i en jernvägskupt. På en arbetare var hufvudet krossadt; en banvaktare är i hopplöst tillstånd. Maskinisten och ellaren på godståget ha sluppit undan med nindre skador. Redan två dagar efter slyckshändelsen hade sex af de värst skalade aflidit i hospitalet. ENGLAND. Som vi förut nämnt, skola åtskilliga vetitioner den 5 dennes inlemnas för de häkte varande feniernas frigifvande. Icke nindre än 81 fenier äro ännu qvar i räkte, hvaraf 42 i Australien och 39 i england. Det förmodas, att regeringen kall af dessa benåda 49; de flesta af dem to unga vilseledda brushufvuden, verktyg, wilka utan ledare äro fullkomligt oskadiga. Men återstoden, hvaraf 9 befinna ig i Australien, består af anstiftare och edare af det feniska oväsendet, och dessa nser regeringen sig icke kunna frigifva. Civilingeniören sir Charles Bright har yckats upptaga den telegrafkabel, som örliden sommar sönderslets i golfströmnen mellan Florida och Havannah. Enär afsbottnen der är mycket ojemn, djupet era än 5,000 fot, och golfströmmen har tor hastighet, var detta ett ofantligt svårt jretag. Under kabelns upptagande, hopittning och nedsänkning var dessutom äderleken högst ogynnsam. Amiral Robert Gordon har aflidit 73 år ammal. Han inträdde i marinen 1810 ch utmärkte sig der mycket. Så var han ed vid intagandet af Java och ansallet å New Orleans; år 1816 deltog han som jtnant på lord Exmouths amiralskepp il: ombardementet på Algier. ;