Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1869, sida 2

Högländaren. k) Noman af Balduin Möllhausen. (Fri öfversättning af Sigfrid Nyberg.) FÖRSTA DELEN. — Adieu, herr Fortis. — Ah, mycket vänligt af dig, min fröken, men jag föredrar att stanna, äfven om jag inte skulle få höra ett ord at dig eller sjelf sitta stum som en fisk. — Du, stackars menniska, sade Rosa och blickade upp med ett obeskrifligt uttryck af skalkaktigt deltagande, — det vore i sanning ett alltför härdt straff för dig; nej, något sådant kan jag ej tillåta och måste derföre taga till ordet. — Tag således till ordet. — Godt, bäste Fortis, men du måste först lofva att gå in på mitt samtal. — Ja, så vidt jag kan. — Och inte svara undvikande, om jag frågar dig något? — Jag gör inga undanflykter. — Hur mår Gabriele? — Bah, hvad bryr jag mig om Gabriele? svarade Fortis, sedan han betänksamt sammandragit sina ögonbryn. — Om du inte bryr dig om henne, så gör jag det destomera, och emedan ni bo under ett och samma tak, så bör jag antaga att du kan lemna mig några underrättelser om henne. — Jag har, inte sett henne på länge.