Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1869, sida 2

Article Image
de jordbrukarne, så ville talaren fästa uppmärk-J imheten derpå att den tid, under hvilken agen pågår, ar den för ievföruket minst vieken isserligen örs-mades åtsk Nie at de enskilda ngchk Aneterna genom närvaron vid riksdagarna, nen då de större jordbrukarne vanligen hade inpektorer och de mindre rättare eller befallningsin, förmodade talaren att förlusten i antydda nseende icke skulle blifva större än att en ertning af 6 rdr vore tillräcklig för dess betäcande. Den lilla industriens målsmän, handtverkarne, unde icke ens med mikroskop upptäckas i den ya representationen, och hvad beträffade den tora industriens representanter, så vore det viserligen sannt, att nödvändigheten för dem att närara vid riksdagen verkligen kunde medföra beydliga förluster. Men skilnaden mellan det nucarande arvodet, 19 rdr, och det föreslagna, 6 rdr, jer 4 rdr om dagen, vore i detta fall en obetydhet, icke värd att tala om. Så länge staten åtager sig att bekosta tjenstenännens vikarier, så lede icke heller de någon nöd, fall förslaget blefve antaget. Då arvodets nuvarande höga belopp sålunda icke vore nödvändigt eller behöfligt, följde nära nog af ig sjelf, att det vore skadligt. Den tiden skulle rr eller sednare komma, då den lägre äregirigheten och egennyttan, om hvilken sednare lyckigtvis ännu funnes blott en mening, komme att ingå fostbrödraskap för att ockra med det, som dock rätteligen borde vara beroende af det allmänna förtroendet, liksom man sett att det redan vissa orter inom ett och annat område skett, då kommunala; förtroendeposter blifvit utbjudna till den minstbjudande. Ett historiskt skäl funnes äfven för den åsyftade förändringen, bestående deri att arvodet för le fonsvalda ståndens ledamöter vanligen utgjorde 6 rdr. ur Siljeström erhöll derefter ordet och anhöll att få uttrycka sin tacksamhet mot den värde Å ÅU presentanten från Vesterås, för det han beha taga plats i en representation, som han ansåg gå föraktlig, och hoppades att de samhällsdygder, om hvilka den värde talaren ordat, måtte finnas så lefvande och kraftiga hos honom sjelf, att han icke måtte finna sin plats i kammaren allt för odräglig. Bland öfriga väckta motioner nämnas: Af hr Jöns Olsson 1 Nordanå, om klockaretjensters sammanslående med folkskollärare-befattningarna; af hr Ola Bosson Olsson, om förändringar i förordningen 1843 rörande prestval, åsyftande utvidgad rätt för församlingen att kalla till prof, m. m.; af hr P. Nilsson i Espö, om ändring af 24 8 landstingsförordningen, åsyftande förminskning i landstingsmännens resekostnadsersättning; af hr Lundström om tillsättande af en komits för utredning af frågan, huruvida ej skogsoch landtmäteristyrelserna kunna sammansläs, af hr Orre, 1) om ekonomiska besigtningars förrättande endast hvart åttonde år och dessa besigtningars ordnande på andamålsenligare sätt, samt 2) om indrågning af alla s. k. kronomagasiner och dertill hörande tjenstemän; af br Jöns Olsson i Qvarnbrodda, om förändringar i bevillningsförordningen; af hr Ola Nilsson, om lindring i rustningsbesväret; af hr Grafström, 1) om ändring af förordningen rörande utskänkning af brända och destillerade drycker, och 2) om förändring i tulltaxans bestämmelser rörande apotekvaror; af hr Reutercrona, 1) om förtydligande af lagens stadganden rörande skyldighet till intecknings förnyande, och 2) om ändring i kungörelsen 1866 om stämpelpappersafgiften, i hvad densamma rör köpebref å fast egendom; af hr Bjerkander, om rättighet för riksdagen att till en viss utsträckning deltaga i den ekonomiska lagstiftningen och 2) om bestämmelser rörande de vilkor, hvarunder skuldförbindelse skall anses utsökningsgill; af hr Algren, om upphäfvande af försvarslöshetsstadgan m. m.; af hr Liss Olof Larsson, om indragning eller nedsättning i anslaget till kongl. teatern; af hr Hedengren, om förändringar i förordningen rörande prestval; af hr Uhr, om afstående af statens anspråk på ett mindre dana-arf; af hr Olsson från Helsingborg: 1) om befrielse för vissa mindre fartyg, som underhälla förbindelsen mellan skånska och danska orter vid sundet, från skyldighet att taga lots och 2) om förtydligande af tulltaxans bestämmelser rörande socker; af hr C. J. Bengtsson, om skärpt ansvar för den, som under stark torka upptänder eld i skog; af hr Jonas Jonasson från Kalmar län, om anhållan till K. M:t att taga initiativ till åvägabringande af en allmän afväpning i Europa, hvarigenom åt Sverge betryggades en ,evigt stående sred; samt slutligen af hr Johannes Andersson derom, att fångbröd hädanefter måtte bakas af hafre och ej af råg. Slutligen bordlades inkomna kongl. propositioner och skrifvelser.

25 januari 1869, sida 2

Thumbnail