Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1869, sida 2

om tillika varit eft Ölxergängsskadium för nångfaldiga, både prester och lekmän, till atholicismen: Det är isynnerhet inom de ögre samhällsklasserna, som dessa affall ke. Så har — som vi förut meddelat — ör kort tid sedan den unge nyligen mynligblifne markisen af Bute, som har en rlig inkomst af 300,000 pd st., öfvergått ill katholicismen, och i det katholska errestistet Westminster byggas för närvaande icke mindre än 8 katholska kyrkor. Man bör nu icke förskräckas alltlör mycet deröfver och isynnerhet icke tro, att catholikernas tillvext i England endast beor på öfvergångar från protestantismen, är en stor del åstadkommes genom irändsk invandring; men till en viss grad har Bossuet fått rätt; då han spådde, attl. sen tid skulle komma, då den katholska läran skulle blifva en modsak i hnglands högre klasser, och då de i massa skulle ,, återvända till den sanna tron. Från 1833 till 1860 har antalet af de katholska kyrkorna stigit från 497 till 1,029, och dessutom finnas ganska många kloster, 14 seminarier och högre skolor samt 442 lägre skolor. Det bör likväl anmärkas, att katholikerna ännu endast bafva ringa inflytande; blött en enda underhusmedlem för England och Skottland är katholik, och det är endast från sjelfva högkyrkan, som öfvergångar egt rum, hvilket Bright icke försummat att använda som anfallsvapen mot densamma. Ritualisterna hotade först med att stifta en egen kyrka, men de ha sedan fallit till fota med provest mot den verldsliga maktens inblandning. En ny sprängprojektil, som af sin uppfinnare anses som den bästa af dem, som för närvarande finnas för fältkanoner, försöktes för första gången den 21 dennes i Shoeburyness. Sir Henry Ellis, från 1827 till 1856 öfverbibliothekarie vid brittiska museum, har aflidit. Den aflidne blef redan 1797, då knappast 20 år gammal; underbibliothekarie i Oxford och öfvergick tre år derefter till brittiska muscum. Som skristställare har han gjort sig mycket bekant genom flera arkeologiska och historiska arbeten. SPANIEN. I en uppgift öfver de hittills kända valen, hvilken synes afse ett officiöst meddelande; uppföras 233 såsom utfallna i monarkisk riktning, 75 i republikansk, 15 ahsolutistiska och 10 tvifvelaktiga; det skulle således endast saknas bestämda underrättelser om 29 val. Flera tidningar hafva på den sednaste tiden helt och hållet förändrat åsigter i afseende på det förestående thronföljarevalet. Så har t. ex. den progressistiska ,Novedades, som för endast några veckor sedan uppträdde mot hertigen af Montpensier, nu börjat att tala för honom. Det påstås t. o. m., att Prim sjelf nu af sina kolleger blifvit vunnen för nämnde hertig. Deremot har en korrespondent till ,Times telegraferat från Madrid: , Italienska regeringen har hittills aldrig framställt hertigen af Aosta som kandidat till spanska thronen. Hertigen af Montpensier är såsom bourbon omöjlig; en republik är farlig, och begge dessa fall skull vara en stötesten för Frankrike. Om Spanien begär hertigen af Aosta, skall Italier antaga förslaget. GREKLAND. ,Messager MAthönes sysselsätter sig si en ledande artikel med den enthusiasm som Turkiets hotande hållning framkalla i Grekland. I förbigående nära nog ho tas stormakterna, och det framhålles, ,, hur sorienten tillhör orientalerna. Dertill slu ter sig ett glödande upprop till strid, hvilket det heter: ,Ensamme skola 5 (kämpa mot Turkiet, och i några fälttå skola vi taga hämnd för fyra århundra dens förnedring och tyranni. Vi äro stark nog att ensamme genomkämpa ett nyt iSå!, men på ett för våra fiender lång efruktansvärdare sätt. Då hade vi inge arme, inga finanser, ingen inre organisa tion och styrelse, och vi bestodo ändå lett sjuärigt krig mot hela den musulman v ) ska verlden. År 1869 måste vi med sam d cC . — r— — —f—?— . ma ifver och samma patriotism samt me långt större bjelpmedel kämpa för landet ära mot en sammansjunkande, under d plomatiens förmynderskap stående stat. denna strid skola vi dock icke stå ensan a me; ty i Orienten finnas äfven andra so tloch andra stammar, hvilka vilja afskal o Turkiets ok. Rumänien, Serbien och Moi : Å tenegro rycka på sina kedjor och vilja gö -gemensam sak med oss. I Rumänien f 1retagas redan storartade folkdemonstr —tioner för Grekland, och det är icke blo