Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1869, sida 2

snuntien slutat sitt tal, samtalade kejsaren hunder en stund med furst Metternich, chealier Nigra, Ulozaga, grefve Solms, Beyens I (från Belgien), d:r Kern (från Schweiz) och Djemil Pascha. På samma gång som , Journal Officiel sutlägger kejsarens tal i den fredligaste riktning, har dess rival, den gamle ,,Moniteur, af vissa berättelser från Nordtyskland tagit sig anledning att spå krig. Preussen — säger ,, NMoniteur — vidtager åtgärder för mobilisering af sitt landtvärn; det räknar emellertid på ett mycket kort fälttåg. Den kinesiska ambassaden har nu från London ankommit till Paris. Denna ambassad med dertill hörande svit utgöres af icke mindre än 40 personer, ENGLAND. Den sparsamhetspelitik, som af den nya ministeren blifvit utlofvad, gifver redan anledning till åtskilliga spekulationer. Specielt motser man med spänning det ögonblick, då Cardwell skall förelägga den nya armebudgeten. Krigsministerns egendomliga förhållande till den i många alscenden oberoende och oansvarige öfverbefälhafvaren för armöen (hertigen af Cambridge) gör reformer på detta område ovanligt svåra, och så ofta än pressen uppmanat de föregående krigsministrarne att rensa detta Augias-stall, så har dock icke detta Herkulesarbete hittills blifvit företaget. Daily Telegraph påstår, att Cardvell ämnar åstadkomma besparingar derigenom, att de öfverflödiga garnisonerna i kolonierna skola förminskas. Så har han för afsigt att helt och hållet hemkalla de trupper, som nu finnas på Mauritius, Jeylon och Westindiska öarne samt reducera den i Canada varande armekåren från 16,000 till 4,000 man. Derigenom skulle naturligtvis en högst betydlig besparing ske i krigsbudgeten. Från den 24 till den 30 December befordrades icke mindre än 800,072 Personer endast på den underjordiska jerubanan i London. ,Times uppträder på det skarpaste mot det på många håll yttrade påståendet, att Turkiet icke förtjenar att anses som en civiliserad stat, samt att turkarne derföre borde utdrifras från Europa. ,, Westmakterna — säger ,,Times — hafva icke lust att häruti instämma med de fanatiska kristna i Orienten. Intet hinder förefinnes för de kristnas och muhamedanernas sammansmältning i den turkiska staten. Från theologiens ståndpunkt stå turkarne icke längre från de kristna, än judarne. De två enda skilnaderna dem emellan äro slafveriet och polygamien. Det förstnämnda håller på att utdå, och mänggiftet kan icke länge öfverlefrsa den vestra civilisationens tilltagande inflytande. Har man först fulländat dessa begge reformer, så finnes icke det ringaste hinder mot en förening af de särskilda stammarne och bekännelserna under en herrskare och en lag. Man kan derföre icke påstå, att den kristne är undertryckt i Turkiet, och om man utgår från början, så har i framåtskridandets sak Turkiet under de sednaste 30 åren lemnat många andra stater i Europa — specielt Grekland — efter sig. Stora festligheter ha under åtta dagar varit i Arundel till firande utaf hertigens vt Norfolk inträde i myndighetsåldern. Vid letta tillfälle var äfven den hertigliga familjens dyrbara silfverservis utsatt till beskådande. Denna servis har tills nu selan 1856, då den förre hertigen af Norolk dog, varit förvarad i en bank. Den ippgifves vara värd 50,000 pd st. GREKLAND. I ,,Courrier dAthenes af den 26 Dec. innes en proklamation från grekiska reseringen till nationen, så lydande: : Ministerrådet till det helleniska folket! sääderneslandets närvarande ställning är dekant för hvar och en af dess medborare. H:s Maj:ts 1egering, stödd på folkepresentationen, är oaflåtligen sysselsatt ned att söka de medel, som äro af nöden ör försvaret af landets rätt och nationens ra, och är fullkomligt öfvertygad, att den fullföljandet deraf — likasom hittills i fverensstämmelse med de känslor, som olket tillkännagifvit — skall värja staens rättighet och med full kraft möta nfall mot densamma. Undertecknade miistrar hafra öfverallt bildat komitåer, för tt äfven från folkets sida förskaffa de matriella medel, som äro ovilkorligen nödindiga för hvarje aktion. Medborgare! et fosterländska sinne, som alltid utmärkt ellenerna, är den bästa grundvalen för geringens åtgärder. Styrelsen vänder sig erföre med fullt förtroende till medborarne, öfvertygad, att de skola lemna den tt fulla bistånd. RUMÄNIEN. Den officiella tidningen innehåller föl-li — — mem sm mu tg HO on tystnad, som hade uppstått efter el-d ens unnflammande i; hvadan— Analt