borgmästares valröster skulle vara gällande 5 mycket som den högste i skatteöre af borgerskt pet, samt en rådmans hälften deremot; men a magistratspersoner, som derjemte idkade borgerli näring och derföre med borgerskapet lågo i öreta skulle afgifva sina röster, såsom de högst gälld antingen efter öretal eller efter embetet, Stock holm, Göteborg, Gefle och flera städer, som egd särskildt beskrifna ordningar, i slika fall doc! härifrån undantagna. Af Kongl. Maj:ts nådig skrifvelse den 10 Oktober 1758 till dåvarand landshöfdingen i Göteborg, baron Kaulbars, fram går emellertid, hurusom emellan Magistraten oci borgerskapet härstädes stridigheter och olika me ningar om valsättet till två då lediga rådmäns en kämnerspresidisoch en kämners, beställninga uppkommit, dervid Magistraten utaf kongl. för ordningen den 15 Juni 1756 i början trott sij ega anledning att efter den derutinnan stadgade proportion räkna sina röster emot borgerskapets och det i anseende dertill, att grunden, på hvilken Göteborgs stad i samma förordning från dette välsättet blifvit undantagen, nemligen som skulle samma stad, jemte Stockholm och Gefle, i slika fall ega särskildt beskrifven ordning, icke egde bestånd, emedan ingen sådan ordning för Göteborg gafs; men att, sedan borgerskapet sökt bestrida Magistraten detta dess påstående om valrösternas beräknande, de å allmän rådstuga kommit öfverens, att en viss method skulle till fastställelse utarbetas. Sedan förslag till den nya valmethoden af utsedda deputerade afgifvits, i enlighet med hvilket förslag hvarje borgmästares röst skolat beräknas till 120, och hvarje rådmans till hälften deremot eller 60 daler silfvermynt, förordnade Kongl. Maj:t — då det befanns, att Göteborgs stad icke var försedd med någon särskild beskrifven valordning, som likväl uti 1756 års förordning supponerats, och hvarvid af stadens riksdagsfullmåktig vid nästförutgängna riksdag, handelsmannen Petter Bagge, blifvit anmärkt, att i fall hvarje borgmästares röst skulle efter samma förordning så mycket gälla, som den högstes i skatteöre af borgerskapet, samt hvarje rådmans hälften deremot, påföljden blefve, att Magistratens valsumma skulle utgöra 712 och således en deciderad pluralitet emot borgerskapets; samt emedan Magistraten till atböjande härat och att beferdra enighet och förtroende godvilligt begifvit sig till långt mindre antal af röster och antagit det förslag, som deputerade till den nya valmethodens projekterande vid handen gifvit; men åtskilliga af orgerskapet icke veiat godkänna detta deputerades förslag; — det skulle borgerskapet ånyo å allmän rådstuga sammankallas och höras öfrer en viss och oklandrad methods inrättande för Göteborgs stad till valen och Magistratens rösters beräknande vid ledigheter så väl af magistratspersoner som af kämnerer. I verkställighet af denna Kongl. Maj:ts föreskrift, biföll Borgerskapet vid dess allmänna sammankomst den 15 December 1758 ett af förbemälte handelsman ! Bagge framstäldt förslag, i enlighet brarmed vid hvarje val till borgmästare, rådman eller stadssekreterare, dock riksdagsmannaval härifrån alldeles undantagna, hvar borgmästares röst borde räknas till två för hundradet af hela det då församlade borgerskapets valsumma, och hvar rådmans till ett för hundrade af samma voteringssumma. De förhandlingar, hvilka vid denna sammankomst egt rum, utvisa, på sätt det dervid förda, härhos i underdånighet bilagda protokoll (Litt. Å) innefattar, att den ifrågasatta valmethoden endast varit föranledd af 1756 års förordning, likasom att med , densamma ingalunda åsyftats, att magistratsledamöterna samtidigt skolat utöfva rösträtt efter skatt och etter procent: en tolkning, som, grundande sig ! å en vilseledande interpunktion i den sedermera dade Kongl. resolutlonen den i5 Maj 1759, hvarigenom handelsmannen Bagges af borgerskapet antagna förslag af Kongl Maj:t godkändes, I står i strid med ej mindre 1756 års förordning, än äfven ordalagen i berörda f ag, utvisande, att I de i slutet af resolutionen förekommande ord: hvar för sig inför protokollet och efter sina utskylder till staden. afse icke Magistratens ledamöter, utan borgerskapet. j t 0 Åf denna historiska utredning, rörande tillkomsten af 1759 års resolution, visar sig, att densamma uteslutande varit föranledd af 1756 års allmänna författning samt haft till ändamål att inskränka det deruti Magistraterna tillerkå flytande å val till magistratsledamöter, sekreteraren jemväl hänfördes. Iläraf e, då, genom Kongl. förordningen den 31 Oktober d 1766, författningen af år 1756 helt och hållet uppI häfdes, med föreskrift, att det derefter skulle för-i blitva vid de stadgar och beslut, som förut om borgmästare-, rådmansoch stadssekreterareval utir färdats, hvadan Kongl. förordningen den 12 Okto-!e r 1743 åter skulle för städerna i allmänhet tilg lämpas, — att 1759 års resolution, såsom afsedd ,b att modificera en sålunda undanröjd författning, u jemväl till all kraft och verkan var upphäfd. Nå-Ås, gon särskild anledning att åt Magistraten i Götehb borg inrymma annat inslytande på valen till mavistratspersoner, än som tillkommit bemälta Mav zistrat före 1756 års förordning, förefnans nemli-Åi ) j. Att förhållandet sålunda uppsattad g ten vid denna tidpunkt, framgär af 11 ssättet vid ett den 19 Maj 1767 förrättadt rådi nansval, vid hvars början, säsom till efterrättelse å ör ordningen vid valet gällande, uppräknats ej d nindre 1723 års resolution på städernas besvär, t. m ock 1743 och 1766 årens förordningar, hvarse mot 1759 års resolution icke omförmäles; utvi-se ande jemväl valprotokollet, hvaraf bestyrkt atskrift de underdånighet bifogas, (Litt. B) att endast de ti nagistratspersoner, som varit påför samman! m kottsafgilter, afgifvit röster vid valförrättningen. s! Öfver sistomförmälda val anfördes af åtskilliga al orgare besvär, afseende fastställelse af per capita til mröstning vid val till magistratspersoner i Göte-m org, hvilket valsätt jemväl af Kongl. Maj:t god-gå ändes genom Resolution den 12 Januari 1768. et n, sedan vid påföljda riksdag ändring blifvit ; be os Rikets Ständer sökt uti sistberörda resolution, ;te; hrklarade Kongl. Maj:t, uti resolution den 26 Mars rö 170, det alla val i Göteborgs stad till magistrats-va ersoner samt till riksdagsmän, jemlikt naturlig ha illighet och redan stadgade författningar, efter sti vars och ens rätta borgerliga utskylder, men ej! na er capita, borde ske. Härefter förrättades under loppet af 1770 val,!vic en 30 Augusti till återbesättande af en ledig rädsa ansbeställning, och den 8 November till kämnersde residisbefattningen. Vid intetdera af dessa rval so rågasattes någon procentberäkning för magistratsvå damöterna, hvilka vid det förra valet alldeles i ke deltogo i voteringen, men i det sednare valför Ifället afgåfvo röster endast efter borgerliga utme ylder. Af i underdånighet bilagda afskrift (Litt. su) af det vid sistnämnda val hållna protokoll inke mtas, hurusom dervid fråga uppstått, huru Ma-nin stratens ledamöter ämnade rösta, samt att, i an-rös ning deraf, hänvisning lemnats till uträkningen, i 1 visande, jemförd med vallängden, att röster afder fvits endast af magistratspersoner, som varit på-må da sammanskottsafgifter. Men vid valförrättlan ngarna hade mellan borgerskapets ledamöter olika sta eningar yppats, rörande grunden för rösternas lan räknande, och huruvida afgifter för jernhandeln bel staden borde anses för rätt borgerlig utskyld, sinv adan valen i besvärsvåg drogos under Kongl. slut pröfning. Den i anledning af dessa besvär hvi n 22 Februari 1771 af Kongl. Maj:t meddelade sett solution är, i enlighet med hvad härom förekomhan r uti den at komiternde 4till undersökning af som