ryggen af alla fäkreaturen, och för det andra skall den dagen ätas till frukost fötterna af alla de små och stora grisar, som till julen blifvit nedslagtade. Sedan annandagsmiddagen är förbi, anses egentligen första terminen af julhelgen slutad, och de rester, som då finnas qvar af maten, som under hela tiden varit bordsatt, tagas nu bort. På aftonen den dagen börja vanligtvis lekstugorna, der byns ungdom samlas till dans och gemensamma lekar. Det är ungdomens käraste nöjen. Der sammanbindas minneskransar af ung dom och fägring, af lefnadslust och mod, hvilka förvaras in i sena ålderdomen som ljufva, som outplånliga minnen. Dessa ungdomens glädjefester fortgå ända till Knutsdagen den 13 Januari, då man sista gången samlas för att ordentligt , köra ut julenk. Men det är icke endast ungdomen, som på ett så lifvande sätt roar sig under helgen. Äfven de äldre hafva sina julkalaser, som äro mycket freqventerade, der tandlösa nuckor öfva statskonst och afgöra verldens, d. v. s. socknens vigtigaste angelägenheter, under det deras opolitiska män sysselsätta sig med mindre vidt sväfvande ider. Under julen visar den skånske bonden stor gästfrihet mot såväl hög som låg. Ingen af de vanlottade, som nödgas bedja vid dörrtrösklarne, går ohulpen derifrån och om någon granne eller annan bekan gör visit i ett eller annat ärende unde: julen, får han icke lemna huset utan at hafva förtärt något af hvad som i så rik mått den tiden förefinnes. Att icke för tära hvad som bjudes skulle anses son en förolämpning mot värdinnan och kal las att , bära ut julfröjden. Med Knutsdagen är julen slut, och di vidtaga ånyo de vanliga göromålen. Vi händer det att kalaserna för de äldr ännu någon tid fortsättas, ifall de ick hunnit gå omkring hela laget, men hva ungdom och tjenstefolk angår, så bestå dem nu icke längre så kostliga rätter utan få de hålla tillgodo med att åte bita i det grofva limpbrödet och drick: svagdricka ur antika träkärl i stället fö fradgande starköl ur moderna tennstop