Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1869, sida 2

träffande sättet för hållande af Rådmansval i Göteborg, i det Magistraten ansett dessa val böra ske å allmän rådstuga, dervid Magistratens ledamöter utöfva en särskild rösträtt i förhållande till de afgifna rösterna. I enlighet med denna lsigt utlyste och förrättade Magistraten ett rådmansval under förliden höst, hvarötver dock besvär anfördes af ett antal personer, som ansågo rättigheten och skyldigheten att utse rådmän vara genom den nya kommunalförfattningen öfverflyttad på Stadsfullmäktige, en åsigt, som vann stöd leri, att Kongl. Maj:t afgjort besrär från andra orter i denna anda. Kon:s Befh:de har dock ogillat besvä ren, hvilka på grund deraf blifvit fullföljda hos Kongl. Maj:t. I och för detta målets fullföljande hafva särskilta undersökningar af hithörande handlingar blifvit verkställda af den sakkunnige jurist, som företrädesvis förfäktat Stadsfullmäktiges rätt gentemot Magistraten, och hafva dessa undersökningar ledt till det ganska märkliga resultatet, att Magistratspersonernas under många år iakttagna förfarande, att beräkna för sig en särskild rösträtt vid ifrågavarande val, saknat laglig befogenhet, äfven oberoende af den nya kommunalförfattningen. Detta förhållande framgår, såsom oss synes, klart och ovedersägligt bevisadt genom efterföljande till Kongl. Maj:t ingisna besvärsskrift, hvilken vi här meddela i dess helhet: Öfver Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Göteborgs och Bohus län utslag den 30 sistl. Oktober, hvarigenom de af oss anförda besvär i fråga om det af Göteborgs Magistrat den 1 Sept. detta år förrättade val till återbesättande af en ledig justitierådmanstjenst, ogillats, få vi, med bifogande af utslaget, af hvilket vi, enligt åteknadt bevis, erhållit del den 30 sistl. November, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet oss besvära. Vid de olika tillfällen, då, efter införandet af e nya kommunalinstitutionerna, frågan om sättet ör val af Rådmän och Magistratssekreterare i andra städer, än Stockholm, dragits under Eders Kongl. Maj:ts pröfning, bar Eders Kongl. Maj:t hittills städse förklarat, att rättigheten till deltagande i sådana val numera tillkommer stadens samtliga å allmän rådstuga röstegande invånare, och att den, i stad, der Stadsfullmäktige finnas, och allmänna rådstugans befattning alltså, jemlikt 39 i Eders Kongl. Maj:ts nåd. förordning den 21 Mars 1862, om kommunalstyrelse i stad, är inskränkt till val af Stadsfullmäktige samt behandling af den i å 7, mom. 3, af förordningen omförmälda fråga, bör utöfras af Stadsfullmäktige. Härigenom har 5 46 i förordningen erhållit det förtydligande, att ifrågavarande val böra anses såsom en kommunalangelägenhet, hvari kommunens besutanderätt, jemlikt 8 6, skall utöfvas antingen f allmän rådstuga eller af Stadsfullmäktige, hvaraf följer, att det strider mot förordningen, om berörda angelägenhet i stad, der Stadsfullmäktige finnas, handlägges å allmän rådstuga. Då nu Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, lika med stadens Magistrat, ansett kongl. resolutionen, angående sättet för Borgmästare-, Rådmansoch Magistratsekreterareval i Göteborg, den 15 Maj 1759 fortfarande böra vid val till Rådmän städes tillämpas, så hafva vi funnit nödigt att i främsta rummet tillse, huruvida icke ifrågavarande resolution, hvilken i allt fall måste vara undanröjd genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning om kommunalstyrelse i stad, den 21 Mars 1862, redan dessförinnan upphört att vara gällande; utbedjande vi oss i detta hänseende Eders Kongl. Maj:ts nåd. uppmärksamhet å följande framställning. Uti S 4 af kongl. resolutionen den 10 April 1739 på Göteborgs stads vid 1731 års riksdag i underd. insinuerade enskilda besvär, föreskrifves, att Slsom Kongl. Maj:t, i 1 8 af resolutionen på ernas allmänna besvär vid 1723 års riksdag, i nåder omständeligen förordnat, huru med borgmästare-och rådmansvalen i städerna bör förhällas, så, har Göteborgs stad vid dylika tillfällen att ställa sig densamma till underdånig efterrättelselAf detta stadgande framgår, att rättigheten för Magistraten i Göteborg att med borgerskapet deltaga i rådmansoch magistratssekreterareval härledde sig från den allmänna föreskrift, som i förevarande hänseende innefattas i 1 5 af den åberopade kongl. resolutionen, daterad den 16 Oktober 1723, samt följaktligen icke var grundad å något bemälta Magistrat tillerkändt särskildt privilegium. Uti 1862 års kommunalförfattning nämnes väl icke uttryckligen, att sistberörda resolution blifvit upphäfd; men att detta är fallet, följer tydligt af Eders Kongl. Maj:ts förenämnda nåd. förklaringar, angående författningens grund och mening. Magistraterna hafva härigenom förlorat den från deras embetsbefattning härledda rättighet att deltaga i sådana val, deri delaktighet nu mera tillkommer magistratsledamöterna endast såsom medlemmar af kommunen. Det törre eller rättare sagdt afgörande inflytande, Magistraterna förr utöfrade på kommunernas anzelägenheter, motiverade äfven deras rättighet att omedelbart inverka på rådmansval; hvaremot, selan Magistrat numera i kommunalärenden icko är in beslutande, utan endast en verkställande mynlighet, allt skäl saknas att åt Magistraten inrymna särskildt inflytande å den kommunalangeläjsenhet, som tillsättandet af en rådmanstjenst inneattar. I afseende på rösträtten vid borgmästare-, rådnansoch sekreterareval i städerna, var genom ongl. förordningen den 12 Okt. 1743 stadgadt, tt hvars och ens öretal efter taxeringslängden orde vara grunden för röstberäkningen vid valen ill dessa beställningar, samt hvars och ens röst bljaktligen ,,räknas och gälla, eftersom han mer ller mindre skattade och till stadens bästa utjorde. Sannolikt af den anledning, att Magistratsledahöterna, såsom sådana, i allmänhet icke skat ll städernas kassor, stadgades genom kongl. förrdnigen den 15 Juni 1756, att vid borgmästare-, ådmansoch stadssekreterarevalen i städerna.