Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1868, sida 3

(Insändt.) Ett ord i de många jernvägsfrågorna Då så många projekter för jernvägar göras, ocl för en sådan undersökningar egt rum mellan Chri stiania och Uddevalla, med en bibana till en i när heten af Grebbestad belägen isfri hamn, benämnd Krossekärr, torde det icke anses förmätet af insän daren om han, icke helt och hållet okunnig om såväl de lokala förhållanden, som böra finnas för er jernvägs anläggande, utan äfven hvad utsigt är för handen att en sådan skall i en framtid bära sig yttrar några ord så i nämnde fråga, som om et annat jern vägsprojekt. En jernväg, dragen från Christiania till Uddevalla med sin bibana åt Krossekärrs hamn, skulle visserligen för Christiania och Fredrikshald vara ganska nyttig vintertiden, eller så länge is hindrar inseglingen i Christianiafjorden, emedan dess handelscorpser, med undvikande af de stora förskotterna för vinterlagret, kunde efter behof både imoch exportera ätven under vintren; men hela sommaren vore jernvägen för dem nära nog en öfverflödighet, enär då den långt billigare sjökommunikationen fyller deras behof. Hvad åter angår den del af Sverge, som denna jernväg komme att genomgå, så skulle på sin höjd en mindre del af Bohuslän deraf draga synnerlig nytta, och insänd. tror icke, att under årets lopp ett varuvärde af öfver 200,000 rdr komme att från dessa orter passera jernvägen, och detta till stor del endast korta stycken, ty de som bo nära saltsjön begagna sig af denna och egna dragare till närmaste lastageplats. Visserligen kunde i en framtid, såvidt man finge antaga, att Sverge komme att bebos af rikare individer, hvilka hade förmåga att göra sig till godo de många vattenfall, som erbjuda sig inom de från kusten belägna trakter, en lifligare trafik uppstå; men intilldess fruktar insändaren att hela detta jernvägsföretag måste hvila. En annan jernväg, som ovilkorligen skulle bära sig och icke allenast i kommersielt hänseende, utan ock för militärtransporter blefve af största vigt, om en sådan droges från någon punkt af nu under byggnad varande stambana mellan Karlstad och Norge, gående öfver Byelfven, antingen vid Seffle eller norr om Glafsfjorden, genom en del af Wermland, tvärsöfver hela Dalsland, norra delen af Bullarens härad och midtigenom Wette härad af Bohuslän till Strömstad, hvilken stads de flesta år isfria hamn erbjuder, med hänseende till utrymmet, större fördelar än Krossekärr, och vägens längd är ungefär densamma. Denna bana, skärande ofvannämde stambana, fortsatt till någon punkt å Gefle—Dala-jernvägen, skulle icke allenast med Kattegats nordligaste svenska hamn sammanbinda Stockholm, Gefle, Falun, Örebro, Arboga, Kristinehamn, Karlstad och Åmål; utan äfven alla bruksdistrikter belägna i närheten af denna väg; och ville man tänka gig i en framtid banan utsträckt åt Norrland, skulle äfven halfva Sverge draga fördel af denna väg, Denna plan, hvilken i många år lefvat hos ins:n har vid räsonnement derom med andra rönt inkast, bland annat derför, att Göteborgsintresset, äfvensom Trollhätte kanals skulle strida deremot; men besinnar man att hädanefter kanske till en stor del den vinst Göteborg och kanalbolaget haft af jernoch träeffekters gående den vägen kommer att stanna i Christiania, samt att Göteborgs handelscorps, genom upprättande af filialkontor i Strömstad, kunde till stor del göra sig tillgodo denna jernväg, samt dessutom nationalkänslan bör bjuda dem heldre se denna vinst stanna inom Sverge än i utlandet, hvartill våra bröder norrmännen räkna sig, så tror jag att detta hinder förfaller. Städerna i öfra Sverge, förut uppräknade, skulle deremot alla tider på året kunha exportera och importera, utan att behöfva hålla större upplag för viniren, och Stockholm skulle kunna hörtill begagna sin egen handelsflotta, som då kunde göra raskare turer och om hösten undvika den farliga Östersjön, och deras varor erhålla billig tullbehandling, med afseende på hamnafgälder m. m. Lokalen för denna bana är bland de bättre och upptager ej öfver 18 mils längd mellan Strömstad och förutnämde stambana. Till öfra och nordvestra Sverge öfverlemnar msändaren detta projekt till noggrannt begrundande; och beder han de herrar, som så varmt intressera sig för Ohristiania— Uddevalla-banan, om ursäkt, att han icke, ehuru en af dem som af denna bana skulle draga betydlig fördel, kan dela deras tanka, att den skulle bära sig. Den hår förliten sträckning inom Sverge att kunna kallas nationell. Deras goda omtanka för den ort de representera förtjenar dock all heder. I November 1868. Bohuslät