Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1868, sida 3

En annan ganska hemsk tilldragelse omtalas mycket allmänt man och man emellan, och synes icke vara utan grund, då personerna namngifvas. Händelsen lär ha passerat sålunda, att en afton, då en hr C. tillika med sin hustru voro på väg från en konsert tillsitt vid en mera aflägsen gata belägna hemmet, 3:ne karlar framrusade, och sedan de bakifrån öfverfallit och kullslagit hr C., hade de illa slagit honom med stenar och, efter hvad det påstås, äfven begagnat knifvar. Äfven frun lärer fått en sten kastad efter sig. Underligt nog har denna våldsbragd icke blifvit föremål för polisens uppmärksamhet, ehuru det icke kan antagas, att den icke kommit till dess kunskap. En sådan sak borde icke kunna nedtystas i ett ordnadt samhälle, isynnerhet icke under en tid då en mängd af den tjenande klassen går sysslolös i brist af tjenster och arbete, hvilket är ett bedröfligt förhållande just nu. Hvartill skulle det leda, om en fattig, utsvulten stackare märker att dylika saker kunna utan tilltal begås, äfven om de hsndlande varit så kallade herrar? Här finnes ingen vecka, som icke arbetare, både manliga och qvinliga, söka arbete utan att derför begära annan ersättning än födan. En hvar har sökt inskränka antalet af sina tjenare, dels emedan lefnadsförnödenheterne äro dyra, dels ock derför att man måste spara, för att få debet och kredit att gå ihop. Men detta återfaller på den arbetande klassen, som nu står utan förtjenst. För 10 år sedan var det nästan ickezmöjligt att få nog antal tjenstfolk och deras pretentioner voro då nästan otillfredsställbara. Nu är förhållandet tversom. Att här uppsöka orsakerne är icke meningen, jag vill blott anföra fakta, för att visa huru ställningen på orten är. Väderleken, som under de sednaste veckorna varit vinterlik med ända till 11 gr. köld, har nu kastat om till regn och blid luft, så att man åter ser det afbrutna plöjningsarbetet i gång på några ställen, der det icke hunnit fullbordas. Som hösten eljest varit särdeles mild, har en stor besparing vunnits på årets knappa höoch halmtillgång, då kreaturen till det mesta tagit sin föda ute, ända till medlet af denna månad. I alla fall blir troligen våren icke utan bekymmer i afseende på utfodringen, ty oaktadt rågskörden lemnade ett någorlunda tillfredsställande resultat, har skörden af vårsädshalmen blifvit mycket knapp och afkastningen af hö både från vallar och naturlig äng nära nog gränsande till missväxt. Deremot har potatisskörden i allmänhet blifvit ganska rik och, hvad bättre är, utaf utmärkt beskaffenhet. Hafren har i korntal visserligen lemnat ringa afkastning, men dock icke så lågt, som man innan tröskningen företogs, hade anledning befara.