Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 november 1868, sida 1

det af äktenskapsmål till de verlasliga domstolarne, med upphäfvandet af de ännu i sådana saker befintliga presterliga rättigheterna (i Hannover) o. 8. v., utan det är äfven väckt förslag om provinslandtdagarnes ställning och om förvaltningen af provincialfonderna, och dessa förslager hafva fått en utomordentligt stor betydelse; sedan den preussiske inrikesministern grefva Eulenburg varit i Hannover och förhandlat med landtdagsutskottet. Han har förklarat, det preussiska regeringen är villig att gå in på de föreslagna förändringarne, bl. a. om utvidgande af sjelfstyrelsen, samt yttrat, att det är af stor vigt för regeringen att komma till en slutlig öfverenskommelse med Hannover härom, enär detta är det största af de annekterade länderna, och emedan man sedan skulle utvidga dessa förhållanden till hela riket. Efter det hannoveranska — nu af provinslandtdagen antagna förslaget — skall tillsynen öfver provincialfondernas användande och de öfriga provinsangelägenheternas handläggande utöfvas af ett stående landtdagsutskott, sammansatt af landtdagsmarskalken som ordförande och 4 at hvarje ståndscuria utaf landtdagen valde medlemmar, under det den egentliga förvaltningen skall föras af ett aflönadt landsdirektorium, bestående utaf några af landtdagen för 12 år valde och af konungen stadfästade embetsmän. Öfverpresidenten skall på statens vägnar föra tillsyn öfver hela denna del af förvaltningen, och den kommunala ordningen med sjelfvald magistrat och borgarråd blir således öfverförd på provinsen. Hvilken vigt, man tillägger detta, kan synas deraf, att man tänker välja de nyliberales chef, Rudolf Bennigsen, (den förre ledaren af den hannoveranska liberala oppositionen och nu vice landtmarskalk) till ,,landtdirektör. Men äfven utanför Hannover lägger man stor vigt derpå. ,,Augsb. allg. Zeit. ser i den nu inledda provinssjelfständigheten och sjelfstyrelsen ett vigtigt steg i Preussens politik. Då Preussen afstår från den stränga centralisationen, — undantagande i afseende på armåen, handelsförhållandena och den allmänna lagstiftningen — så äro grunddragen för hela Tyskland härmed bestämda, , och både de mindre staterna i norden och de större i södern kunna då — så yttras det i ,,Augsb. allg. Zeit. — förtröstansfullt sluta sig till Nordtyska förbundet samt vänta upprätthållandet af deras provinsegenheter och inre sjelfständighet. ÖSTERRIKE. Kejsaren har den 31 Oktober, åtföljd af den ungerske ministerpresidenten Andrassy och finansministern Lonyay, från Pest inträffat: i Wien. Den 1 dennes skulle der hållas ett stort ministerråd för att diskutera monarkiens gemensamma budget och den röda boken, som skulle föreläggas de till den 12 dennes inkallade riksdelegationerna. Delegationerna bestå — som bekant är — af 60 medlemmar från hvar och en af rikets tvenne halfdelar; de väljas af riksrådet i Wien och riksdagen i Pest samt bilda representationen för monarkiens gemensamma angelägenheter. Spanska revolutionens verkningar visa sig äfven i Italien. Oppositionstidningarne rent af håna kabinettet Menabrea för den ömkliga rol, som det intagit till fransmännen, ,hvilka besvarat hvarje framställning om Roms utrymmande med nya försändningar dit af vapen och ammunition. Några tidningar påstå, att det kommit så långt, att t. o. m. de klerikala förutspå Menabrea en kort existens, ehuruväl de frukta, att en konseljpresident skall efterfölja honom, som är mindre i deras smak. Ratazzi spetsar sig på att under den förestående parlamentssessionen få intaga presidentsstolen i deputeradekammaren. Ratazzi är dock icke Menabreas värste vedersakare; den franska presttidningen ,, Monde, yttrar härom: ,,Den nuvarande ministörens förnämsta fiender äro konungen sjelf och hans omgifning; hofvets fiendskap är så stark, att en tidning blifvit grundad genom inspirationer från Palazzo Pitti, för att bekämpa kabinettet. Denna tidning upplefde dock endast tvenne nummer, hvilka dock tydligt förrådde i hvilkas tjenst tid