Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 augusti 1868, sida 2

ndra vapen och ett stort förråd krut. Ledjorna, som hindrade kommunikationen å floden, blefvo sprängda. Den brasilimska eskadern har bombarderat Tebiruaky och intagit Timbo. Ett rykte går, ut en sammansvärjning blifvit upptäckt i Åssumpeion, samt att Borgas, Cabresas, n. fl. skulle vara afrättade. Vi hafva isserligen ansett oss böra delgifva våra sare ofvanstående, men vilja på samma sång fästa deras uppmärksamhet på, att le underrättelser om kriget, som förut commit från Rio, icke sällan visat sig vara oriktiga eller förhastade, hvarföre len nu lemnade notisen om Humaitas fall orde behöfva bekräftelse från annat håll. ASIEN. Ett bevis på huru fort allt går i vår id, är den förändring, som under de sednaste åren försiggått i Japan. Det är icke mera än 14 år sedan en officer i nta Staternas marin, Perry, tilltvingade sig Iträde till Japan och förmådde detta rike, som littills varit stängdt för hvarje kommunikation med utländska makter (Kina och Nederländerna endast undantagne), till ett handelsfördrag. IIan bröt derigenom väg för de europeiska makter, hvilka sedan så småningom — först de större, selan de mindre — vunnit liknande aftal om tillråde till detta öland, hvilket både är tätt befolkadt och har stora naturliga rikedomar, en högt appdritven industri samt en egen kultur. Och nu iro redan förbindelserna med detta land så många, ätt Japan snart ställer Kina i skuggan, samt att let blir af vigt för europterna, huru de inre förhållandena utveckla sig der, och huru ställningen blir mellan de inbördes stridande parterna. Under let sednaste året hafva — som vi tid efter annan meddelat -— stora omhvälfningar skett. Det är icke mera än 3 år sedan två af de vigtigaste länsfurstarne, daimios, nemligen furstarne af Nogato och Satsuma, motsatte sig de konventioner, genom hvilka europeerna lemnades tillträde till landet och vidsträckt handelsfrihet. Taikunen, den verldslige herrskaren — egentligen endast majordomus hos mikadon, som på en gång är, andlig och (åtminstone formelt) verldslig öfverherre — ville tvinga dem till lydnad, och då de engelska och andra europeiska krigsskeppen på egen hand hade tuktat fursten af Satsuma, slagit hans trupper och förstört hans fästningsverk, öfvertog taikunen att afstraffa hans allierade och gjorde detta med mycken stränghet. Nu föll fursten af Satsuma till fota och gaf vederlag för en engelsmans mord samt för de krigskostnader, europ6erna haft, och då dessutom ett litet uppror började, gåfvo äfven mikadon och de öfriga länsfurstarne efter, stadfästande de aftal, som taikunen på egen hand ingått, och de europeiska ambassadörerna mottogos nu vid mikadons hof. Ja, det gick t. o. m. så långt, att flera af länsfurstarne öppnade sina egna hamnar för europåerna, emedan de hamnar, som redan stodo öppna, alla lågo i taikunens länder, och han vann derigenom transitotull för alla de varor, som infördes i landet. Sedan detta omslag inträffat, gick taikunen vidare fram emot sitt mål: att knyta närmare förbindelser med Europa och så småningom närma Japan den europeiska civilisationen. Flera nya hamnar, hvaribland Hiogo och Osaka, öppnades; utländningar fingo tillåtelse att bosätta sig i flera städer än från början var medgifvet, och de förra aftalen erhöllo vigtiga tillägg, likasom äfven alla de makter, som det önskade, lätt fingo del i handelsfriheten. En tid derefter började taikunen bilda en armå efter europeiskt mönster, ja, att kläda den i en uniform, som var ett mellanting mellan den ursprungliga japanska och den franska zuavdrägten, och han köpte eller beställde krigsskepp i Förenta Staterna, hvaribland det mycket omtalade ,,Stonewall. Det var också tal om, att embetsmännen skulle bära europeisk drägt, samt om införande af franskt mynt. I det hela taget, var det äfven Frankrike, som hade största inflytandet på taikunen, hvilken t. o. m. sände en son till Paris för att uppfostras. Taikunen inrättade i Osaka en skola för utländska språk och vetenskaper under europeiska lärare och med 100 disciplar, under det flera unga män afsändes till England för att studera medicin och teknik. Skälet härtill var — bland annat — att japaneserna, i motsats till kineserna, visat stor ifver att draga nytta af de europeiska vetenskaperna och konsterna. En lång tid hörde man icke rätt mycket från Japan, och alla de skedda förändringarne tycktes gå för sig i allt lugu. Men i verkligheten glödde striden mellan taikunen, hvilken hyllade framåtskridandets sak samt önskade att göra sig till verklig herrskare med en slags nationalrepresentation och med inskränkning af länsfurstarnes makt, och mikadon, hvilken — likasom påfven i Rom — strängt håller på den konservativa principen. Taikunen fann stöd hos en stor del af folket, som tröttnat på länsfurstarnes välde, isynnerhet i norra delen af riket; mikadon understöddes deremot af de flesta länsfurstarne, isynnerhet på de södra öarne. I början af innevarande år öfvergick tvisten till öppen strid. Furstarne af Satsuma och Shiosiu höjde upprorsfanan; de togo mikadon till fånga i hans hufvudstad Kioto och satte sig sålunda i besittning af makten. En strid förekom mellan taikunens och dessa furstars trupper utanför staden Osaka, och derefter lemnade taikunen staden, trots dess starka befästningar och stora antal innevånare. Han gick till Yeddo och öppnade underhandlingar med sina fiender, erbjöd sig att nedlägga sin makt, men fordrade, att alla furstarne skulle samlas till ett stort råd och ordna förhållandet för framtiden. Detta vilkor vägrade furst Satsuma att gå in på, och taikunen afstod till slutet från sin makt, lofvande att lemna Yeddo och bosätta sig med sin slägt i det inre af landet. Emellertid hade mikadon dött och efterlemnat sin makt till en ännu ung man, som var helt och hållet under länsfurstarnes inflytande. Taikunens post blef nu förklarad afskaffad, och den verldsliga och andliga makten, som i öfver 200 år varit åtskilda, öfverflyttades nu i en hand, nemligen mikadons, rakt emot alla det japanska folkets seder och föreställningssätt. Mikadon vågade dock icke gå bröstgänges tillväga mot europterna, och de eftergifter, som redan åt dem voro gjorda, upprätthöllos utan inskränkning, likasom han äfven efter de utländska ambassadörernas råd underlät att förstöra staden Yeddo för dess tillgifvenhet för taikunen. Endast