Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1868, sida 2

mycket väl användt sina briljanta inkomster på grund af spannemålskonjunkturerna under åren 1866, 67 och 68. Mycken li skuld har blifvit arbetald; nya enterpriser se hafva blifvit kallade till lif, och en fast s grund är lagd till en lysande utveckling i af de materiella förhållandena. Äfven ill de tyska kronländerna har resultatet varit ! liknande, och många godsegare samt landtmän hafva der under loppet af de tvennesi sednaste åren förtjenat så mycket, som l!l hälften af deras egendomars värde; mån-J ga jordegendomar ha blifvit skuldfria, inventarierna förbättrade, o. s. v. I de industriidkande kretsarne hafva talrika nya fabriker och handelshus blifvit upprättade;i det är godt om arbete, småfolkets kredit se stiger; kort sagdt: sparsamheten och kapitalbildningen äro öfverallt i en glädjande tillvext.t Det synes sålunda, att efterverkningarne efter de starka financiella rubbningar, som Österrrike erfor genom de tvenne stora olyckliga krigen under åren 1859 och 1866, skola öfvervinnas hastigare än man efter förra erfarenheter kunnat tro. Med genomförandet af de s. k. konkordatlagarne, d. v. s. det partiella upphäfvandet af konkordatets bestämmelser i afseende på äktenskapsfrågor, skolundervisningen och trosbekännelsernas inbördes l: förhållanden, står det deremot på långt när icke så väl. Det högre presterskapet nästan i hela Österrike står på påfvestolens sida och har redan öppnat den passiva motståndsstriden mot lagen af den 25 Maj. Den 1 dennes sände kultusministern Hasner en cirkulärskrifvelse tilll alla biskopar, i hvilken han i ett sörsonligt språk yttrade, att staten på intet sätt ville träda kyrkans frihet och sjelfständighet för nära, utan endast försäkra sig sjelf om nödig frihet till genomförande af de lagar, som äro en nödvändig följd at grundlagen. Men af det högre presterskapet har denna skrifvelse blifvit ansedd som ett oberättigadt ingrepp i deras ställning, hvilken enligt konkordatet uteslutande är beroende af Rom, och flera biskopar hafva i cirkulärer till sina underordnade icke blott förklarat de nya konfessionella lagarna för ogiltiga i kyrkligt afseende, utan till och med gjort det till en samvetssak för menigheterna att motsätta sig deras utförande. Iriksrådets sednaste möte den 23 dennes förekom en interpellation till kultusministern af denna anledning, specielt med afseende på en protestfrån furstbiskopen i Bränn och ide agitationerna i den ultramontana pressen, och det har af ett telegram velat synas så, som om Hasner utirdat en ny kejserlig förmaningsskrifvelse ill biskoparne. Hvad som ytterligare oroar det liberala partiet är, att den nuvarande österrikiske ambassadören i Rom, Meysenberg, sjelr lärer stå på konkordatets sida och — efter hvad en fransk klerikal tidning, ,,Gazette du Midi!, berättar — i förtroliga samtal med päfven skall hafva medgifvit, ,,att den österrikiska regeringen i konkordatfrågan kört fast, samt att baron Beust begär omöjligheter af påfvestolenk. Att detta passiva motstånd från presterskapets sida icke så lätt låter öfvervinna sig, ligger i de österrikiska förhållandenas natur, men det skall endast blifva farligt i det fall, att det gör gemensam sak med den mot den nuvarande författningen missbelåtna delen af aristokratien och de slaviska federalisterna. För att förebygga hvarje missförstånd angående rikskanslern Beusts vistelse i Prag, har den kejserliga pressbyrån i Wien tillsändt tidningarne följande officiösa upplysning: , Enligt uppmaning af kejsaren begaf sig rikskanslern i Söndags till Prag, hvarifrån han redan i dag återvändt. Under sin korta vistelse der hade han äfven en sammankomst med Palacky och Rieger (cheter för det czekiska partiet). De samtal, som med dem förekommo, hade emellertid ingalunda karakteren at någon förhandling; rikskanslern förklarade tvertom genast i början uttryckligen, att han icke hade någon fullmakt att föra förhandlingar. Under samtalen, som inskränkte sig till ett ömsesidigt utbyte af åsigter, var ståthållaren baron Kellersperg närvarande. FRANKRIKE. Förhandlingarne om budgeten skola i lagstiftande församlingen börja i dag; majoriteten i denna församling har nemligen uppskjutit dem till dess, för att lemna bröderna Pereira tid att försvara sig mot de häftiga anfall, som Pouyer Quertier riktat mot dem i deras egenskap af direktörer för det transatlantiska ångsartygsbolaget. Redan hafva öfver hundra ändringsförslag blifvit inlemnade till budgetens olika afdelningar, och det skall säledes icke komma att fattas diskussionsämnen för församlingen. Uppgisterna äro mycket olika i afseende å tiden, när sessionen skall afslutas; men förhandlingarne skola i hvarje fall kräfva en lång tid ännu, i fall det — som ,,Patrie påstår — skall framställas interpellationer om de utländska angelägenheterna, sedan diskussionen om budgeten slutat. Den 19 dennes hölls i Bal Pilodos sal uti Paris ett möte, vid hvilket den för 20 år sedan afskaffade, nu åter införda församlingsrätten för första gången in praxis användes. Förhandlingarna vid mötet ledIdes af Antide Marlini, som af politiska sskäl varit landsförvist; en stenograf och