mimi F668 , Thorshammare upptagna redskap af täljsten, som hittades å det s. k. Viddaberget i Stala socken å Oroust. Väl finnas i Nilssons ,, Skandinaviska Nordens ur-innevånare tvenne dylika redskap beskrifna, men utan att dervid nämnes att desamma ega sådana inristade viggtormiga ornamenter, som å den nu ifrågavarande, ehuru der, antagligen genom flitigt begagnaude, mycket nötte. Enär, enligt folksägen, i den till fyndstället angränsande Tegneby socken skall hafva funnits ett hedniskt gudatempel, samt enär vidare, på sätt Fabricius i Illustreret Danm. historia uppgifver, vid vigselceremonien bland de Thordyrkande hedningarne ,, Thorshammare lades i brudens sköte, hvilket förutsätter att man vid templen haft någon för sådant! ändamål prydlig hammare att tillgå, så synes den af pjesens gifvare, intendenten Malm, antagna benämningen , Thorshammare hafva mer skäl för sig, än en annan gissning att denna fornsak skulle ha begagnats som båtankare. Rörande dernäst de etnografiska samlingarne, som upptaga tillhopa 230 nummer, så utgöras de af vapen, kyrkosaker, husgeråd, klädespersedlar, nipper, reliker m. m. från såväl Sverge och öfriga Europa som från Asien och Amerika. Inom denna afdelning finnas väl blott vapen och husgeråd från civiliserade och halsciviliserade nationer, men från vilda folkstammar saknas ännu vapen och andra föremål, som gifva någon kännedom om dessa folkslags seder och bruk, hvarföre sålunda äfven saknas tillfälle till jemförelser med vårt lands äldsta innevånares efterlemnade vapen och redskap, för att derigenom få en klar och bestämd uppfattning om deras begagnande m. m. Vigten och nyttan af en sådan komporativ forskningsmetod inses och erkännes allmänt af senare tiders fornforskare, såsom bevis hvarpå må allenast anföras, att i J. Lubbocks ,, Pre-Historie times, as illustrated by ancient remains and the manners and customs of modern savages upptagas och beskrifvas vapen och husgeråd från Indianer, Eskimåer, Nyzeeländare etc. Det är derföre önskligt att Göteborgs museum må äfven i denna riktning komma i besittning af sådane saker, som uti ifrågavarande hänseende lemna de mest bevisande upplysningar. Hvad slutligen vidkommer de numismatiska samlingarne, så hafva dessa under det sistförflutna året vunnit en stor tillökning, särdeles af utländska mynt för medeltiden och nyare tiden. Ehuruväl de mynt och medaljer, som tillhöra Sverge, samt sålunda direkt beröra vår politiska, financiella och kultur-historia, för oss måste ega det största intresset och af sådan orsak äfven böra samlas i en vidsträcktare skala än andra länders mynt och medaljer, så eger dock äfven i detta hänseende sin fulla tillämpning nyttan af den ofvan nämnde komparativa forskningsmethoden, hvarigenom, särdeles hvad myntväsendet beträffar, sådane upplysande jemförelser kunna åstadkommas, att de på empirisk väg kunna leda till annars stundom svåra problemers lösning, hvaribland det icke minst beaktansvärda har till rubrik: ,,vestigia terrent. Bland de många sällsynta mynt, som under sednare tiden s! införlifvats med musei myntkabinett, må! allenast några få omnämnas, och dervid först en nyligen af baron Rozysky skänkt se mycket sällsynt penning af s. k. electrum, hvilken ännu hör till de obestämda mynt-i formiga fornsakernas antal, hvilka vanligen 1 4 s l f 1 — — —— SS — — —2 upplägges bland mynten för det land, hvarest de blifvit funna. Den vid dem oftast fästade samtida öglan häntyder på deras måhända uteslutande bruk som prydnad eller amulett. De derå anbragta sigurernas form antyda orienten och den äldsta medeltiden. Äf medeltidsmynt må först nämnas en högst sällsynt denar med inskrift AACUNE IGNUNDEI, hvilket mynt af Brenner och Berch förts till Häå-l kan Röde i Sverge, men nu af Schieves och Holmboe med mer sannolikhet anses höra till Håkan Eriksson i Norge. Vidare, ett hittills som unikt ansedt mynt, för Erik Edmund i Danmark (1134—1137) hvarå myntmästarens namn SVALE finnes utsatt. Flera andra sällsynta medeltidsmynt såsom för Harald I och Wilhelm ! eröfraren i England, Carl den skallige ! (840—877) i Frankrike, Stephan (1000 — 1038) i Ungern m. fl. Slutligen har museum äfven som gäfva af baron A. W. Stiernstedt erhållit ett mycket sällsynt i romerskt mynt (grand bronze) för kejsar Tiberius, hvilket i Mionnets arbete öfver romerska mynt upptages i värde till 801 francs. Efter denna tillvext i musei myntkabinett, har detsamma sålunda på den !I särdeles korta tiden af allenast sex år ge: nom dess intendents osparda nit och be-J mödanden, samt genom enskildes frikostighet, kommit i ett skick, som gör det förtjent af den fortfarande uppmärksamhet och intresse, hvaröfver detsamma hittills! med allt skäl haft att fägna sig från allmänhetens sida. Mynten äro med mycken omsorg och efter träget arbete systematiskt upplagde i trenne större skåp, samt, medaljerna i fem montrer, kronologiskt väl ordnade, hvarigenom båda samlingarne på ett lättfattligt och beqvämt sätt Åskådliggöras och kunna för de dermed atsedda ändamålen begagnas och tillgodogöras. i — Upplysning. Med anledning af en insänd hemställan i H.-T:s sednaste Thorsdagsnummer, har befälhafvaren å ett af.