ma förhållande å flera ställen och dervid gör nogare jemförelser. Bevista vi t. ex. en lektion i religionsundervisningen i Clara skola, så finna vi nuru den lifaktiga lärarinnan frigjort sig från den gamla, länge öfverklagade katekesläsningen, för att på barnens hjertan lägga sådana sanningar, hvilka de kunna fatta och hvilka ega betydelse för deras hela lif. Särskildt förtjenar framhållas det sätt, hvarpå barnen få uppläsa psalmer och stycken ur bibliska historien. Detta sker nemligen med den noggrannaste uppmärksamhet från lärarnes sida ej blott på uttalandet utan äfven på accentueringen af orden, så att barnen ej få, såsom annars ofta sker, rabbla upp stycke efter stycke utan att förstå eller fatta hvad de läsa, en method för välläsningen, som borde följas öfverallt. Också hade barnen härutinnan uppnått en skicklighet, som gjorde det angenämaste intryck. Äfven behaudlas svenska språket på samma vårdade sätt. Methoden för undervisningen i Naturläran var icke mindre praktisk och ändamålsenlig. Här följes Berlins förträffliga lärobok, ständigt åskådliggjord genom naturföremål och plancher Äfven uti räkning iakttager man goda framsteg; ofta var det mig förunnadt att så se detta uti de täflingsräkningar, som folkskoleinspektören lät barnen utföra. Härvid tillgick så, att talen uppgåfvos å klassens stora tafla, der alla kunde se dem och å sina egna taflor utäkna desamma. Sedan detta var gjordt, fingo de, allt efter som de voro fädiga, komma fram med sina taflor, sida vid sida, och framvisa resultaten. Den eller; de som hade räknat rätt fick stanna qvar, de öfriga fingo återtaga sina platser. De förstnämnde erhöllo för sitt välförhällande en mindre uppmuntran af folkskoleinspektören, och allt efter som dessa öfningar fort gingo, förökades antalet af barn, som räk nade rätt. Dessa täflingsräkningar bidraga också i sin mån att ungdomen sporras till flit och skicklighet — ty ingen vill vara sämst. Ett vigtigt moment i folkskolan är dess materiel. Denna är hvad Stockholms be träffar så rikhaltig och omsorgsfullt både vald och utförd, att näppeligen någon stad kan hafva den bättre. Betrakta vi skolbänkarne, så se vi huru dessa äro gjorda med iakttagande af allt hvad sednare tiden lärt oss i denna väg. En berömd. schweizisk lärd, d:r J. Frey, som å sednaste verldsexpositionen i Paris uti svenska afdelningen för skolmateriel såg prof å densamma, säger härom, uti ett af honom utgifvet arbete, ,,att den svenska skolbänken representerar ett system, som har många fördelar och förtjenar allt erkännande. Vidare se vi kartorna å sina rullar, så att de kunna uppoch nedfällas utan minsta olägenhet. Åskådningsmaterielen, ritplanscher, mineralier, växter, m. m,, som erfordras för undervisningen, lemna intet öfrigt att önska. Hvad sjeltva läslokalerna angår, har jag redan yttrat mig, och återstår i detta fall blott att omnämna, det öfverallt, der utrymmet så medgifvit, finnes en större tambur för hvarje skolrum, med klädhängare o. d. uppställda längs väggarne, jemte klassernas gevär och musikinstrumenter. Vattenleduingen möjliggör i de skolor, der den blifvit införd, att barnen få släcka sin törst under rasterna, och en af klassens elever har då ständigt nyckeln till vattenledningsröret. Tilläggas må, att hvarje skola har sin stora och rymliga gård, så att barnen i det fria få, i ordets hela bemärkelse, njuta af sin frihet. Sedan jag nu sålunda, så godt sig göra låtit, tecknat den allmänna karakteren af hufvudstadens skolor, bör jag något redogöra för de arbeten, som under den slutade terminen blifvit inom de särskilda skolorna utförda, och äfven, om det intresserar, visa huru dessa tusental af barn offentligen ådagalägga sina lärdomsprof. Under min härvaro hade jag nemligen äfven nöjet att få öfvervara den sedvanliga terminsafslutningen inom samtliga folkskolorna. I de öfre klasserna voro ganska väl utförda ritningar upphängda å väggarne äfvensom kartor, ritade med omsorg och ofta vittnande om ej så obetydlig talang, så att de hade gjort heder åt hvilket s. k. ,högre läroyerk som heldst. Vidare märka vi stilprofven, som voro mycket tillfredsställande. Uti afdelningarne för flickor är det med stort nöje vi se de å borden framlagda prof på alla de till dagliga lifvet hörande både finare och gröfre handarbeten, och vi kunna ej gerna annat än instämma uti hvad ett äldre fruntimmer ur den högre samhällsklassen yttrade vid åsynen af dessa prot: Ack, om man i alla skolor läte flickorna arbeta med dylika saker; då skulle vi ej behöfva blygas många gånger för att våra , bättre flickor ej kunna så mycket som laga åt sig sjelfva eller taga ett styng. Dessa ord torde väl förtjena att beaktas äfven på andra ställen än i Stockholm. Flickorna få ej allenast sy nytt, utan de få äfven lära sig att laga gamla klädespersedlar, att stoppa strumpor m. m Detta bidrager också till det i allmänhet hela och snygga utseende, hvaruti Stock holms folkskolebarn presentera sig. Dessa äro de synliga profven på elever nas skicklighet. 1 . . lhunoclkanoconrafvonn vittnada at