Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1868, sida 1

EE ——t———ALeeemweer— — Stockholmsbilder. (Från redaktionens korrespondent). Stockholms folkskolor. Sällan har jag med större intresse oc slpå samma gång tillfredsställelse tagit kär .Jnedom om vår folkundervisning än i Stock sholm, der jag under dessa dagar haft til -fälle att öfvervara såväl lektionerna sor afslutningarna i de olika församlingarna alla skolor. Man kan ej gerna, då ma ser det nuvarande utmärkta tillstånd Lvar uti hufvudstadens folkskolor befinna sig underlåta att kasta en kort blick tillbak på de tider, då folkskolan var i lägervall då man uti meddelandet af det kunskaps mått, som inrymdes åt de fattigare klas sernas barn, nästan spårade ett begär at inskränka detta så mycket som möjligt en riktning, hvari tidsandan gått de sed nare åren, har äfven i afseende å folkun: sdervisningen mäktigt inverkat, och hvad som bestått i årtionden har helt hastigt fått gifva vika för den friskare anda, som gjort sig gällande, måhända på detta område snabbare än på något annat, och åstadkommit reformer, hvaröfver hvarje fosterlandsvän har all orsak att glädja sig. Att Sverges hufvudstad med jättesteg gått framåt på denna bildningens och upplysningens bana står nu klart för en och hvar, som blir i tillfälle att taga del utaf Stockholms folkundervisning. En så genomgripande reform har naturligtvis varit förenad med stora kostnader och erfordrat en kraftig vilja hos alla dem, som nitälskat för genomförandet af dessa vigtiga arbeten, hvilka ingripa djupt i hela samhällslifvet. Här som öfverallt, der något nytt skall genomdrifvas, stötte man på motstånd, men ju större detta blef, desto mera stegrades ihärdigheten och ifvern hos folkskolans vänner att oafbrutet fortgå på den beträdda vägen och ej sluta innan målet var hunnet. Så uppstod den ena folkskolan efter den andra; församling efter församling lät det gamla systemet för undervisningens bedrifvande uti trånga och olämpliga lokaler falla, och, oaktadt det nya erfordrade betydliga kostnader, vidkändes man dessa. Allteftersom de nya skollokalerna öppnades och fylldes af vetgiriga barnaskaror, som med brinnande ifver omfattade undervisningen, nedslogs motståndet, och så småningom hade hela hufvudstaden sina enligt tidens fordringar inrättade folkskolor, med fulltalig lärarepersonal och behöfliga skolmaterialer. Som bevis på att man slagit in på den rätta vägen, qvarstår det faktum, att lärjungarnes antal år för år stegrades, så att allt mer utrymme fordrades, för att bereda plats åt alla, som anmälde sig till inträde uti stadens allmänna folkskolor. Ifrån år 1862 till och med år 1867 steg antalet skolbarn uti samtliga skolorna ifrån 2,456 till 5,321. Härvidlag kan man, om någonsin, åberopa, att , siffror tala. För att ej upptaga tiden med några vilare anföranden om det förflutna, vill jag stället medföra läsaren till de olika skoorna samt derefter redogöra för afslutningarne och detta så mycket heldre, som ag tror mig derigenom kunna gifva en mera lefvande bild utaf Stockholms folkskoleväsen, sådant som det nu är, Först måste jag dock egna några ord it den man, hvars obestridliga förtjenst let till största delen är, att hufvudstadens olkskolor och undervisningssätt blifvit brinsade till den ståndpunkt, hvarest de nu wo. Denna heder tillkommer nuvarande olkskoleinspektören, den för Göteborgs amhälle välbekante magister C. J. Meijererg. Då hr M. emottog förtroendet att ara folkskoleinspektör i Stockholm, var äl grunden, genom den dåvarande folkkoleinspektören C. G. Starbäck, lagd till en nya byggnaden, men hr M. tillkommer ran att ha uppfört densamma på denna rund, och detta har han gjort med de äfstänger, som ligga uti flit, ihärdighet ch en otrolig arbetsförmåga. Sålunda afva, enligt mitt förmenande, hufvudstaens folkskolor blifvit en mönsterbyggnad, om gör sina upphofsmän förtjenta af samdens aktning och helt säkert skall beda hr M. ett tacksamt minne hos de — Ft———— — — TOO — — O O AA,