Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 maj 1868, sida 1

På väg från skolan föras vi förbi , The Workhous. Äfven detta skola vi besöka, och då jag erhållit rekommendation till en af läkarne, d:r de Zouche, så vända vi oss till honom. D:r Z. är genast färdig att föra oss igenom inrättningens alla lokaler. Sjuksalarne allena upptaga 1,200 sängar, och inrättningen hyser 4,000 fattiga. Här befinner sig äfven en asyl, der lösdrifvare få ptillbringa natten. Densamma företer den egenhet, att nattgästerna måste, innan de få begifva sig till hvila, mala spanmål tvenne timmar, hvilket tillgår så, att uti en större korridor äro anbringade hjulen, som kringsvängas, och inuti är ett förvaringsrum, der qvarnarne befinna sig, hvardera uti sin tratt, innehållande en bestämd qvantitet. Hela inrättningen i öfrigt vittnade om snygghet och ordning. Att alla nödiga arbeten för inrättningen förrättas på stället, behöfver jag välknappast säga. Lemnande ,,the Workhous, göra vi en promenad uti staden och stanna framför en besynnerlig byggnad, på hvars lärftsskylt man läser: ,,Den största ost i verlden, entråen 6 pence. Att se den kan man naturligtvis ej underlåta och betalar derför den bestämda afsiften. Osten ligger på en vagn och har utseendet af en törsvarlig qvarnsten. Utaf de tryckta plakater, som äro anslagna, erhållas följande upplysningar: Mammouth-osten väger 7, 000 sl. och är sabricerad i Ingersalls ostsabrik in the county of Oxford, Canada West, af Jos. Harris 4 Co. Till densamma ha åtgått 35 tons mjölk, eller mjölken af 7,000 kor. Dimensionerna äro 6 fot och 10 tum i diameter, 3 fot i höjd och 21 fot i omkrets. Som det synes häraf, gör jätteosten skäl för namnet. Å en annan skylt i närheten af sagde lokal läses: uti förgylda bokstäfver: Ånghårklippningslokal. I sanning något nytt, som ännu ej uttänkts af de fiffiga och uppfinningsrika yankees. Vi gå in uti det eleganta etablissementet och taga plats å en af dess komfortabla stolar. Den artige hårkonstnären framhåller genast det endast några dagar gamla ångpatentet, hvarmed man blifver qvitt sitt öfverflöd af hår. Den första frågan vi göra oss är naturligtvis: hvar finnes drifkraften — ångan, som sätter maskinen i gång? Vår frisör pekar på en afskrankning uti rummet, och sedan han ordnat vår drägt, börjas klippningen. Man hör ett hjul surra alldeles förfärligt och ser uti spegeln, huru håret faller i stora qvantiteter för den märkvärdiga apparaten. Principen är densamma som för de uti Göteborg hos hr Löfström befintliga ,,champoinerna, men med den skillnad, att i stället för borstar ära dessa patentmaskiner försedda med skarpa knifeller saxblad.— Ångkraften, som satte maskinen i gång, befanns vid närmare forskning vara — personifierad i en liten gosse; alltså är historien om ångan en humbug, anbragt för det goda ändamålet att öka taxan från den vanliga afgitten till en shilling. Från denna anstalt för härets ansande begifva vi oas till en annan, som lägger an på hela den kroppsliga menniskans ans: vi mena direki till Liverpool Gymnasium, en utaf de mest fulländade gymnastiska löroanstalter, som finnes i England. Den står under ledning af professor John Hulley, president of the Athletic Society of Great Britain, Uti ofvannämnde professor göra vi en intressant bekantskap, genom hvilken vi under aftonens lopp ha tillfälle att erfara, med hvilken ifver stadens ungdom hängifver sig åt kroppsöfaingarnes ädla kraftoch skönhetsutvecklande konst. Under vårt uppehåll i gymnasiet se vi omkring ett antal af 100 unga män, klädda, uti nätta drägter, efter musik (piano och trumma) utföra allehanda öfaingar. Åttiraljen är särdeles, rik; en mängd maskiner besagnas här vid de s. k. grupprörelgerna, som annars erfordra andra personers biträde vid utförandet. oo Byggnaden är uppförd uteslutande tör att vara ett ,gymnasium i ordets ursprungliga mening och innehåller, förutom den stora gymnastiksalen, endast bostad för föreståndaren och några smärre lägenheter. När man anmäler sig till att genomgå en kurs, så uppmätås kroppens! AÅAA ——————————— finkänsla, som jag hade märl