Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1868, sida 3

varande förslag icke kunna till vidare åtgärd af stadsfullmäktige föranleda. Uti förslaget n:o 3 är ifrågasatt: att stadsfullmäktige, — sedan utredt blifvit, genom särskild tillsatt beredning, hvilken ändring i grunderna för val af kommunalrepresentanter, som för härvarande förhållanden kan anses mest passande och med allmänna meningen mest öfverensstämmande, — skulle till Kongl. Maj:t ingå med underdånig anhållan om nådig proposition till riksdågen, om sådan ändring i hithörande delar af kommunalförfattningarna, som behörigt afseende på detta samhälles sanna fördel kunde påkalla; varande härvid, såsom den mest lämpliga anordning, för att här bereda en passande öfvergång till det slutliga målet, — lika rösträtt för alla välfrägdade, myndiga och skattbetalandesamhällsmedlemmar, — föreslaget införande i detta samhälle af en tiogradig röstskala, efter i förslaget uppgifna grunder; eller ock, alternativt, för den händelse, att den graderade röstskalan icke skulle vinna pluralitetens godkännande, att stadsfullmäktige måtte till halfva antalet väljas med röstberäkning per capita och till andra hälften efter nu gällande röstberäkningsgrund. Kongl. Förordningen den 21 Mars 1862, om kommunalstyrelse i stad, stadgar: i 8 1, att hvarje stad, med derunder lydande område, utgör för sig en särskild kommun, hvars medlemmar äga att sjelfva, efter hvad förordningen. närmare bestämmer, vårda sina gemensamma ordningsoch hushållningsangelägenheter, så vidt det icke, enligt gällande författningar, tillkommer oflentlig embetsmyndighet att dem handhafva; i i 8 7, att i stad med öfver 3,000 invånare, den staden tillkommande beslutanderätt i kommunala angelägenheter skall uppdragas åt Stadsfullmäktige; i 8 36, att, vid Stadsfullmäktiges sammanträde, en hvar bland dem är berättigad att väcka förslag, rörande stadens gemensamma angelägenheter, till behandling i föreskrifven ordning; och i 5 37, att Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen meddela yttranden eller fatta beslut öfver alla de frågor, hvilka. blifvit af högre myndighet eller af Magistraten till dem hänskjutna. Dessa stadganden gifva, enligt beredningens förmenande, otvetydigt vid handen, att Stadsfullmäktige, såsom kommunens representanter, icke, utan att öfverskrida sin befogenhet, kunna taga befattning med eller besluta öfver andra, än kommunens gemensamma ordningsoch hushållningsangelägenheter samt de frågor, som af högre myndighet eller af Magistraten till dem hänskjutas; och att det deremot icke ingår i deras uppdrag att, på sätt förslaget åsyftar, såsom kommunens målsmän, bestämma hvad som må anses utgöra kommunens medlemmars åsigter om möjliga brister i allmänna lagar, angående dessa medlemmars politiska rättigheter. Då förslaget alltså åsyftar åtgärder, som, efter hvad beredningen nu anfört, ligga utom Stadsfullmäktiges kompetens, får beredningen, som, utan att underkänna behofvet af reform i fråga om röstberäkningsgrunden vid stadstullmäktigeval, finner den omständigheten, att flera förslag härom blifvit väckta vid den nu församlade riksdag, egnad att ingifva förhoppning, att för hela riket, och således äfven för detta samhälle. önskvärda bestämmelser i förevarande hänseende skola antagas, hemställa: att Stadsfullmäktige måtte förklara, att icke heller det till beredningen remitterade förslaget n:o 3 kan till vidare åtgärd af Stadsfullmäktige föranleda. Göteborg den 12 Februari 1868. P. A. GABRIELSSON. Edv. ven Schoultz. Ad. Greiffe. åberopar särskild reservation. Th. Berger. A. L. Reuterskiöld. A. O. Heurlin. A. Philipsson. (Forts.)