oger rätt alt; oberoende af andras magtspråk, sjelf bestämma om sin framtid; har jag ej tvekat att förnya min motion, fastän i annan form. Annu ett skäl för inskränkningen af giftomannarätten torde få andragas; det nemligen, att presterskapet mången gång har svårighet att utröna den rätta iftomannen, hvarigenom ett tilltänkt äktenskap an i åratal fördröjas och statens sedliga ändamål ej befordras. Jag får derföre vördsamt föreslå, att riksdagen ville för sin del besluta en författning angående ändring af lagens stadgande i vissa delar, rörande giftomannorätten samt föräldrars rätt att hindra dotters giftermål och att göra henne arflös, så lydande: Med ändring af hvad i lag finnes stadgadt angående giftomans inseende öfver mö samt om faders och moders rätt att hindra dotters giftermål och att göra henne arflös, förordnas, som följer: 18. Myudig mö stånde ej under giftoman. 2 Hvad i 2 kap. 10 och 3 kap. 10 8 giftermåls-balken är föreskrifvet angående faders och moders samtycke såsom vilkor för äktenskap, gälle ej i afseende på mö, som myndig är. 3 g. Stadgandet i 6 kap. 1 S giftermåls-balken om faders och moders rätt att göra mö arflös ege ej tillämpning, der hon vid äktenskapets ingående myndig är, utom i de fall, som i 2 8 af samma kapitel omförmälas. 45 Mö, som ej står under giftoman, ege sjelf göra sådant förord, som i 8 kap. giftermålsbalken sägs. Att hvad 29 punkten i ridderskapets och adelns privilegier den 16 Oktober 1723, i strid med ofvan angifna lagförändring angående giftomnnarätt stadgar, varder upphäfdt, sedan ridderskapet oeh adeln blifvit hördt och till förändringen lemnat bifall. Anhålllande om remiss till lagutskottet, får jag förklara mig nöjd med annan redaktionsförändring i ofvan angifna paragrafer, än de af mig blifvit uppställda. Stockholm den 25 Janvari 1868. A. Rydberg. ———— LA ALLA AA—D557—