Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1868, sida 3

Article Image
AR 4 — m——— lootioner väckta vid innevarande riksdag. Om und, skrifvelse till Kongl. Maj:t med hemställan om vissa förändringar i det tekniska undervisningsvåsendet ). Ett af de kraftigaste medlen för utvecklingen af ett lands näringsflit är otvifvelaktigt ett väl ordnadt tekniskt undervisningsväsende. Den rigtning, som de industriela yrkena under sednare tider antagit och alltmer sträfva att antaga, gör långt mer än fordom en viss grad af kunskaper och konstfärdighet till ett oundgängligt vilkor för ett fördelaktigt idkande af nästan hvarje slags industri. Den tekniska undervisningen har fått en ännu större och allmännare betydelse sedan en friare näringsoch handelslagstiftning tagit bort en stor del af det skydd, hvarmed såväl yrkesidkaren som hela landet fordom omgaf sig, i följd hvaraf det enda och det under alla förhållanden säkraste skyddet numera måste sökas inom industriidkaren sjelf i hans kunskaper, erfarenhet och omdöme. Industriens historia under innevarande århundrade lemnar de ojäfaktigaste bevis för denna sanning, hvarför äfven i alla civiliserade länder den tekniska undervisningen tilldrager sig en lika allmän som rättvis uppmärksamhet. Man har vanligen först inrättat läroanstalter för bildandet af de personer, sem skola ingå i staternas tekniska kårer, äfvensom för idkarne af sådane industrigrenar, för hvilka en fullständigare och djupare vetenskaplig bildning är erforderlig. Så uppstodo vetenskapliga såväl allmänna tekniska instituter som tillämpningsskolor för landtbruket, bergshandteringen, ingeniörväsendet o. s. v. En sednare tids erfarenhet har dock ådagalagt, att lika vigtig som en allmän folkbildning är i socialt hänseende, lika vigtig är numera en god och ändamålsenlig teknisk bildning för hvarje arbetare inom industriens olika grenar. Det är denna sanning, som framkallat såväl allmänna slöjdskolor som speciela yrkesskolor. Att vigten af den tekniska undervisningen icke heller inom vårt fädernesland varit förbisedd ådagalägges af det ej ringa antal undervisnings-anstalter i denna rigtning, som blifvit anordnade, och af de betydliga statsmedel, som för dem tid efter annan blifvit anvisade. Dessa äro: För teknologiska institutet. . . . rdr 57,400. Chalmersska slöjdskolan.... 26,750. tekniska elementarskolorna i Malmö, Norrköping, Örebro ech Borås. . . 48,000. bersskolan i Falinin..... 1.,500. Civil-ingeniörs-eleversundervisning vid krigshögskolaannn. 305000. tekniska elementarskolan i Eskilstuna 5,000. , slöjdskolan i Stockhommm... . 19, 000. landtbruks-institutet vid Ultuna .. 16, 000. d:o d:o vid Alnarp .. 26, 600. , landtbruksskolorna: 23 stycken å 4,000... 92.000. Af dessa åtnjuta tvenne särskilda anslag för undervisning i skogs-hushållning med tillsammans . . . . 1.500. 4 stycken å 2,000 ... 8,000. 101,500. mejeriskolorna: 2 stycken å 3,000 . . 6,000. Stipendier åt mejeri-elever 3,009. 9,000. Skogs-skolorna: 6 stycken å 3,600 . . . 21, 600. Dessutom hyra för skollokalen vid Danielslund i Kristianstads län . . . . . 1,100, och för mathållning vid Sillre i Vesternorrland . . . 2950. 229530. trädgårdsföreningens skola . . . . 8,500. navigations-skolorna: i Stockholm . so. cc i Göteberg.. i Gefle . . . i Malmö. sa i Kalmar... i Hernösand i Vestervik . i Visby . i Karlshamn Ä 5 skeppsbysgeri-institutet . 5,000. Lägger man härtill de betydliga belopp, som för en gång blifvit anvisade till uppförande af byggnader, till inköp af undervisningsmateriel samt till fyllandet at andra tillfälliga behof, samt äfven tager i betraktande de ganska ansenliga bidrag, som till åtskilliga af dessa läroanstalter lemnas af kommuner och enskilda inrättningar, äfvensom att flera donationer för ändamålet blifvit gjorda, så måste rättvisligen erkännas, att denna undervisningsgren i sin helhet visserligen icke är i saknad af materielt understöd. De flesta af dessa statsanslag hafva blifvit anvisade under loppet af de tvenne sednaste decennierna; och det kan ingalunda vara ovän) Vi anhålla få fästa läsarens synnerliga uppmärksamhet på denna motion, särdeles med hänsyn till hvad deri förekommer rörande läro-verkstäder. Red. af H.-T.

20 februari 1868, sida 3

Thumbnail