Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1868, sida 3

Article Image
pr 100 stycken; 1 gallon alkohol med 2 dollars stämpel. På tobak är hög stämpelafgift, allt efter dess olika godhet. Likaså beskattas fjederåkdon. fickur, guld och silfver, dyrbara möbler och boningshus m. m., m.m. Det är således af de större industriidkarne och öfverflödet, amerikanaren årligen uttaxerar millionerna. Utmätning. En farmare, som ej medgifvit inteckning i sin egendom, har, han må vara i huru stora skulder som helst, laglig rättighet att oqvaldt besitta dels 80, dels 40 acres land (allt efter staternas olika bestämmelser), dessutom 2 hästar eller 2 oxar, kor, får, svin, höns, nödiga möbler och husgeråd, kläder, köroch åkerbruksredskap, foder för kreatur, utsäde och föda för 6, till och med 12 månader. I följd häraf kan man lättare se gränsen för krediten här, än i Sverge. Huru mången der hemma förstår ej att medelst stora later och pösande öfvermod slå blå dunster i ögonen på folk, i det han, skyltande med en betydlig fast och lös egendom, lyckas betinga sig kredit mot pant af lånta, lysande fjädrar, sålunda förnedrande sig vida djupare än tjutven, än landsförrädaren! Olyckligt det folk, som i sin fattigdom hoppas blifva rikt genom laster! Förlåt mig, o fosterbygd, jag är ju din son, och jag älskar dig under erkännandet af de lidelser, förtryck och högmod framkallat! — Vi talade om krediten, — är den nödvändig? Härpå svara troligen alla ett obetingadt ja. Krediten sänker sjöar, odlar landet, bygger jernvägar — med ett ord, krediten är själen i den kommersiella rörelsen. Huru kunna bedrifva en rörelse till gagn för sig och andra utan kredit? Krediten är välsignelsebringande, om den vårdas väl — men endast om den vårdas väl. I annat fall börjar den långa raden af lagsökningar och konkurser, hvilka sätta tjenstemän och s. k. gode män i tillfälle att draga till sig betydliga summor. Hvem har skapat de fleste bedragare och brottslingar, krediten eller nöden? — Här i Amerika råder också kredit, men i högst ringa grad. Det gifves personer i Sverge med flera hundra, kanske tusentals riksdalers egendom, hvilka, anseende sig ej kunna existera utan kredit, resa hit med kanske ganska knapp kassa, och kunna ej här begära, ej få kredit, utan måste vänta och försaka, tills arbetets lön medger tillgodoseendet af verkliga eller diktade behof. Här heter det: hjelp dig sjelf; och man lyckas vanligen, och segren stadfäster arbetets oafprutliga ära. Ack, du kära fosterland, om du vore en stat här i Amerika! De tomrum, som uppstode genom frånvaron af öfverflödiga tjenstemän, af en öfverflödig konungafamilj, skulle snart fyllas af frie, hurtige, framåtsträfvande medborgare. Under hösten, tills i slutet af November, ha vi haft det mest behagliga väder, man kunnat önska sig. Här faller i allmänhet litet, Ja nästan intet regn på eftersommaren och hösten. Stormarne hafva någon likhet med Sverges vårvindar, och värmegraden varierar mellan 8 och 24 grader (Celsius). Från slutet af November ha vi haft en jemn och stadig vinter, med ömsom 3, ömsom 5 fot djup snö, och kölden har hittills varit högst 15 grader. Den förr så oroliga Mississippiflodens yta kan först nu erbjuda resenärerna en betryggad väg. Straxt utanför vårt hem har den likväl på förvintern skördat flera offer, såväl menniskor som hästar — ett förhållande, som här väckt ringa eller intet uppseende. Innan snön tillintetgjorde skridskoföret, företedde flodens spegelklara yta en egen anblick, i det yngre och äldre stålskodda qvinnor och män (jag tror det täcka könet var mest talrikt representeradt) med större och mindre ihärdighet och framgång täflade att uppnå den största fullkomlighet. I förbigående sagdt, syntes karlarne i ,,medvind något missnöjde öfver sin enkla drägt, då fruntimren deremot hade dubbla skäl att anse krinolinen såsom en ganska fördelaktig beklädnad. Aug. S—m. 2

20 februari 1868, sida 3

Thumbnail