Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1868, sida 2

Villaumez yttrade, att svärdet väl ännu änge skulle vara nationernas ultima raio, samt att det föreliggande förslaget skulle motsvara behofvet. Det skulle åt jöförsvaret förskaffa en reserv af 24,000 nan och sätta Frankrike i stånd att — händelse af krig — fullständigt bemanna )åde krigsoch transportflottan. Chevalier sökte öfvertyga senaten om, att förslaget voro obehöfligt, antydande möjligheten af m ständig fred, samt skildrande den nuvarande situationen såsom mycket förhoppningsfull för fredsvännerna. Om Preussen anmärkte han, att denna stat hade för mycket att göra inom sig sjelf, för att kunna utsätta sig för faran af ett krig. Frankrike borde uppgifva tanken på att vara den afgörande makten i Europa. Ett krig i vestra och mellersta Europa skulle vara så mycket mera oförsvarligt, som den tid icke kan vara aflägsen, då dessa makter skulle blifva inklämda mellan JRyssland och Amerika, hvilka begge vid slutet af detta århundrade skulle räkna 100 millioner innevånare. Stormakterna i vestra och mellersta Europa borde derföre sluta ett förbund med Italien, Spanien, Skandinavien, Holland, Schweiz och Belgien. Marskalk Niel trodde, i motsats till den förre talaren, att krig ingalunda i framtiden skulle upphöra. Fredens målsmän hade bedragit sig år 1866 och skola helt visst bedraga sig ännu en gång. ,En utmärkt arme, sådan som det föreliggande förslaget afser, är bland alla argumenter det, som hos grannstaterna skall framkalla det bästa sinnelaget mot Frankrike. De tidningar i Paris, som blifvit dömda för att hafva offentliggjort referater af förhandlingarne i lagstiftande församlingen, hafva beslutat besvära sig öfver domen och ämna emellertid att helt och hållet afhålla sig ifrån att omtala hvad som föregår i lagstiftande församlingens möten. De hafva dessutom beslutat, att pressen skulle sätta sig i förbindelse med oppositionen i nämnde församling, för att lemna upplysning om de frågor, som särskilde intressera den franska journalistien. Medlemmarne af den förening i Paris, som är bildad i ändamål att förskaffa bostäder åt arbetsklassen, hafva åt kejsaren öfverlemnat en i särdeles varma ordalag affattad tacksamhetsadress för hans verksamhet i föreningens syfte. Så har han åt föreningen skänkt icke mindre än 41 på hans bekostnad i Avenue Daumesnil byggda hus för arbetare, tillsammans värda 600,000 fr. Kejsaren har dessutom, till understöd åt under byggnad varande arbetarebostäder, skänkt 200,000 fr. I militära kretsar omtalas en duell mellan prins Achille Murat och öfverste Gollifet, i hvilken den sistnämnde skulle blifvit dödligt sårad. ENGLAND. Den behagliga känsla af säkerhet, hvartill England redan var på väg att hängifva sig, sedan fenierna någon tid hållit sig stilla, rubbades för några dagar sedan genom ett djerft anfall af ett band fenier på ett vakttorn vid Waterford. Anfallet misslyckades visserligen derigenom, att trupper i rätt tid infunno gig; men likväl har allmänheten härigenom blifvit på nytt oroad. .Times för den 28 Januari är högst missbelåten med kriget i Abyssinien, förmenande, att regeringen gjort ett stort misstag uti utrustandet af en så stor och lyr expedition mot kejsar Theodor, samt att, efter den erfarenhet, man redan gjort, let tydligen synes, att ,,en energisk chef . spetsen för 1,000 soldater långt bättre skulle kunnat vinna krigets egentliga änlamål: fångarnes frigifvande, än den stora truppstyrka, som nu är ditskickad. Vi nedtryckas under vårt stora maskineris löda vigtk, säger , Times. Tidningens nufvudsakligaste farhåga är, att kriget skall blifva för långvarigt och kosta lanlet för mycket pengar. GREKLAND. Kejsar Napoleon har förärat konungen if Grekland tvenne batterier refflade kah0ner. En belgisk bankir lärer hafva fördarat sig benägen att negociera ett lån vå 25 mill. francs för grekiska regeringen. AMERIKA. Den 16 Januari skrifves från Newyork ill ,Köln. Zeit.: ,,Det är knappt fyra eckor sedan emigrantskeppet Lord Brougam hitkom från Hamburg, sedan 75 peroner dött under vägen, och redan den 1 dennes ankrade vid Newyork ett annat Iamburgerfartyg, Leibnitz, med endast 39 passagerare, ehuru det den 11 Noember afgått från Cuxhaven med 544 jassagerare; alltså hafva 105 dött under ägen. Orsakerna till dessa förskräckliga illdragelser äro: dålig mathållning, brist å vatten. stark värme och slutligen den