Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 februari 1868, sida 1

Reseskildringar från England och Amerika. III. Gatubilder från det dagliga lifvet i Newyorks elika delar. — Innan och sedan gasen tändts. — Visiter här och der. — Huru Söndagen helighålles. Det är allmänt erkändt, att om man reser öfver hela verlden, skall man ingenstädes påträffa en så lång, liflig och rik gata, som Broadway i Newyork. Då man nu på nära håll ser det lif, som här passerar i hjertat af den unga verldsstaden, kan man ej annat än finna till fullo bekräftadt hvad ryktet derom redan förkunnat. För att gifva en föreställning om huru denna gatalsnart sagdt vuxit upp ur jorden, torde jag få meddela följande korta historiska anteckningar. Namnet Broadway härleder sig från år 1664 eller den tid, då engelsmännen först togo staden i besittning. Deras företrädare, holländarne, kallade platsen Heere Strass eller Heere Wegh, som betyder höga gatan eller höga vägen. Dessa benämningar öfversattes emellertid af engelsmännen till det nuvarande namnet. Såsom den förste, hvilken byggde vid denna då ringaktade gata ett större stenhus med från Europa importeradt tegel, omtalas en kapten i engelska flottan Archibald Kennedy, som tillika var högste styresman vid stadens hamn. Nämnde K., som var af skotsk adlig härkomst, blef, sedermera Earl of Carsilis och tillhörde genom sin förnäma börd ,,the best society. Detta gaf anledning till att hans exempel efterföljdes af flera inom samma klass, så att Broadway redan då blef ansedd af den finare och rikare befolkningen såsom den mest fashionabla gata. Det berättas äfven huru grundstycken, som nu uppvägas med hundratusentals dollars, då såldes af indianerna för en hand full af wampum eller ett simpelt perlband och af inskränkta dutchmän för några pund sterling. Allt efter som staden sedan utvidgats, har här blifvit centralplatsen för hela det kommersiella lifvet, hvilket inkräktat allt annat, så att Broadway numera är uteslutande en ,,business-place. Byggnaderna presentera intet framstående uti arkitektoniskt hänseende, men deremot så mycket mer uti storartade och eleganta affärsetablissementer, såsom banker, butiker, kontor, assuranspalatser, hoteller, teatrar, kyrkor, m. m., allt åstadkommet genom den enskilda företagsamheten. Regeringen har ej mer än en enda offentlig byggnad belägen vid denna plats, nemligen ,,CityHall, som är omgifven af en vacker parkanläggning. Som bevis på de otroliga summor, hvartill hvarje fotsbredd jord här uppskattas, säges egaren af tidningen ,,Newyork Herald betalt för ett stycke om 50 fots bredd och 100 fots längd 750,000 dollars, af hvilken summa den ryktbare puffarnes konung Barnum erhöll 250,000 dollars, blott för att han afstod platsen, på hvilken förut hans Museum var uppfördt. Här har nu m:r Bennet, Heralds egare, uppfört ett marmorpalats, som uteslutande är upptaget af tidningens tryckeri och kontor, som kostat 300,000 dollars. Nästa grundstycke vid sidan af det här omnämnda, utgörande 100 fots längd och 56 fot i bredd, köptes af ett assuranskompani, hvilket derför betalade 350,000 dollars och nu uppfört derå en byggnad, likaledes af marmor, för en summa af 800,000 dollars. För att vidare anföra bevis på grundens stegrade värde, torde förtjena omtalas att en bokhandlare, som för omkring 10 år sedan hade ett ,, Society Library vid Broadway, då detta brann upp för ett par år sedan, sålde tomten för 450,000 dollars. Innan jag frångår dessa sifferuppgifter, torde i förbigående kanske vara på sin plats att vidröra en annan omständighet, som står i sammanhang med dessa otroliga prisstegringar, nemligen hyrorna, som betalas för lokaler belägna vid denna gata. Läsarne torde med skäl förvåna sig, då såsom fullkomligen säkert uppgifves, att flera etablissementer betala ända upp till 50 å 60,000 dollars årlig hyra. Marmorn, som användes vid fasaderna,