isynnerhet å de större byggnaderna, hemtas från Westchater, som är i stadens närhet; den har mycken likhet med den från Carrara. De med ornamenter öfverlastade sasaderna göra i det hela intet godt intryck, men så mycket mera det rent praktiska sätt, hvarpå husen äro inredda för sina olika ändamål. Här har gamla verlden mycket att lära af Vankees, hvilket också medgifves af flera män af facket, som å ort och ställe studerat Amerikas arkitektur. Tillfölje af tomternas dyrhet äro husen för det mesta smala, men djupa och höga. Oftast äro 2 till 3 våningar under jorden — ja långt fram under gatan — och deröfver resa sig i höjden 5, 6 å 7 våningar. Jordvåningarne äro serdeles omsorgsfullt uppförda, och med användande af cement, jern och glas äro de både ljusa, torra och fuktfria. I verkligheten säges det också, att de vigtigaste affärerna å Broadway bedrifvas i lokalerna sunder trapporna, der hästhofvarnes enformiga stampande och kärrornas rasslande ljud blanda sig med sifferkarlarnes diskussioner. Nu något om den rörelse, som på denna gata eger rum. Låtom oss till en början stanna utanför tidningen Newyorker Heralds palats. Här i närheten är bygd en bro midt öfver gatan för att fotgängare, som skola passera tvärs öfver den, ej må behöfva vänta timtals, hvilket förut ofta var fallet. Vi stiga uppför den mängd af jerntrappor, som föra till brons platform, och stanna der en stund för att betrakta de böljande solkströmmarne och långa karavanerna af fraktvagnar, omnibusar och andra fordon, som oupphörligen röra sig fram och åter. . Sedd ifrån denna upphöjda ställning erbjuder scenen en liflighet, som ej gerna kan skildras. Allt tyckes vara ett kaos, och ändå råder den fullkomligaste ordning. Fotgängarne gå vid sidorna och fordonen färdas i tvenne rader å midten. Körsvennerna iakttaga den största försigtighet, och märkvärdigt är att förnimma, det olyckshändelser genom deras vårdslöshet sällan inträffa. Hvad som också bidrager härtill är polismaktens humanitet. Man ser ofta dessa tjenstemän höja sitt tjenstetecken för att beledsaga damer tvärs öfver gatan, och denna signal lydes ögonblickligen af de trafikerande, som genast hålla in hästarne tills den artige mannen ledsagat fruntimren till motsatta sidan. Under det jag stod och betraktade detta intressanta sceneri, närmade sig en ung man och tryckte ett kort uti min hand. Vid nogare efterseende befanns det vara adresskort från en fotograf, hvilken erbjöd sig att taga 3 konterfejer för 50 cents och detta medan man står på bron och inom fem minuter. Oaktadt detta billiga anbud var jag ej benägen att ingå på affären, men flera andra närvarande läto mannen få förtjenst. Fotograferingen tillgick så, att instrumentet var placeradt 1 fönstret vid ett af de närbelägna husen, och härifrån togs bilden, hvilken var passabel i förhållande till priset. En annan herre uppträder och rekommenderar ett assuransbolag, som försäkrar mot faran att bli öfverkörd eller på annat vis skadad, under det man uppehåller sig i verldsstaden. Han pekar på det nedanför varande virrvarret och föreställer fremlingen; (som hans skarpsinnighet genast upptäcker) huru orätt det är att begifva sig ner ibland mängden, innan man lemnat några cents till hans bolag, som då står risken för dag, vecka eller månad, allt efter som man träffar öfverenskommelse. Vidare erhålles en hel litteratur, bestående af diverse kort och broschyrer, allt utaf personer, som i förbigående aflemna dessa alster utan att vidare yttra ett ord. Hvad månde det vara för ett par galningar, som komma der i hvita skjortor ofvanpå sina svarta kläder? De närma sig. bron — de föra stora taflor i händerna och framskrida långsamt med majestätisk gång. Som de stannade just nedanför der jag befann mig, kunde jag å taflorna läsa, att de voro utsända för att rekommendera en nyss öppnad stor skjortfabrik, som hade det största, bästa och billigaste skjortlager i hela Newyork. Ett annat egendomligt annonseringssätt var från en hattfabrik. Denna hade utsändt en stor vagn i form af en hatt. Vagnen eller hatten drogs af tvenne hästar, och inuti den sutto ett par eleganta herrar och utdelade fabrikantens adresskort, som naturligtvis framhöll de här förfärdigade hattar såsom de aldra utmärktaste i sitt slag i hela Amerika. Mycket vore ännu att, omtala, som sågs sj från detta slags observatorium, men tiden !(