Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 december 1867, sida 3

Article Image
på teologiens fält visat sig mycket betydande ocl för hvilken professor Nybloms littsratprtidskrift viss mån är en exponent och en, föreningspunkt.— Dödsfall. Hamnkaptenen i Stockholm hr C. Cronholm afled, utan föregången egent. lig sjukdom, i Söndags afton, i en ålder af 73 år och 8 mänader. Men anledning af detta dödsfal hade de i hamnen liggande fartygen i Måndags slagga på half stång. . . — Svenska Akademien har offentligt sammanträde å stora börssalen i morgon Fredag, den 20 d:s, hvarvid akademiens sednast invalde ledamot, expeditionssekreteraren U. Wennerberg, kommer att taga sitt inträde med ett minnestal öfver sin företrädare inom akademien, biskopen Chr. Er. Fahleranta. — Nya kyrkan å Blasieholmen. Sedan denna kyrka nu blifvit färdig och af dess laglige egare öfverlemnad för all framtid såsom ett kapell till Jakobs församling, har regeringen, uppå aksökning, förklarat att kyrkan må i vanlig ordning invigas och att Stockhoms stads konsistorium eger meddela pastorsadjunkten G. E. Beskow förordnande att gudstjensten i kapellet tills vidare på eget ansvar uppehålla. Dalansen vid postkontoret i Sundsvall. Enligt till generalpoststyrelsen ankommet telegram utgör beloppet af de postuppbördsmedel, hvilka afvikne t. f. postmästaren Ilallenberg förskingrat eller medtagit, omkring 23,000 rdr, såvidt man hittills kunnat utröna. Poststyrelsen har likväl den af Ilallenberg ställda borgen utaf fyra vederhäftiga personer att hålla sig till, hvarför postverkets förlust ej torde blitva stor, om den ens blir någon. Några rekommenderade bref hafva hittills ej saknats. IIallenperg efterspanas, men har ännu icke blifvit anträffad och gripen. — Landtbruksakademiens sammankomst i Lördags. Vid denna sammankomst föredrogs programmet för tolfte allmänna landtbruksmötet, som blifvit utsatt att hållas i Stockholm den 4 Augusti och följande dagar nästkommande år. Den af bestyrelsen för mötet utfärdade inbjudningen var af ganska stort omfång, och de delar deraf, som nu genomgingos, medtogo drygaste tiden at sammankomsten. Vid de till öfverläggningsämnen för mötet framställda frågorna gjorde presidenten Åkerman ett tillägg om orsakerna till rostsjukdomen å hretet, och major Edelsvärd afgaf förslag till en ny fråga: Om, med hänseende till den starka och ö ver skogarnas årliga tillrext drifna skogsa ningen samt förbrukningen af bränsle, bränntorf blifvit allmännare begagnad? Inom hvilka orter och med hvilka fördelar eller olägenheter detta skett? om. De för täflingsutställningarna vid mötet utsatta prisen voro ganska betydliga. För afvelsdjur af nötboskap, hästar, får och svinkreatur voro utsatta 197 pris, med tillsammans ett värde af 11,370 rdr 50 öre. deribland ett extra pris af en silfverpokal om 150 rdrs värde samt 15 dukater för en af 1 tjur och minst 5 kor eller qvigor sammansatt hjord af inhemsk boskapsrace med utmärkta egenskaper såsom mjölkboskap i förening med kroppstormer, som antyda god köttansättningsförmåga, utställda af uppfödaren. För gödboskap äro utsatta 76 pris om tillsammans 3,950 rdrs värde, deraf ett extra pris af silfverkanna, värd 300 rdr, till någon af utställarne, som gjort sig synnerligen förtjent, vare sig genom utställning af nötboskap af öfvervägande utmärkt beskaffenhet eller genom att hafva blifvit tilldelad första pris för flera utstälda nötboskapskreatur af olika klasser. För ladugårdsprodukter 39 pris, motsvarande ett värde af 8S8 rdr 50 öre, jemte ett extra hederspris af en silfverkanna om 100 rår värde, att tilldelas den mejerska, som tillverkat den yppersta produkt inom denna grupp. För produkter af åkerbruket 17 pris om 310 rdrs värde. För produkter af skogskushållningen 8 pris, värda 158 rdr. För produkter af fiskehushällning, fiskodling och jegt 20 pris, värda 369 rdr 80 öre. För produkter af trädgårdsskötsel 60 pris, värda 730 rdr. För landtbruksredskap 53 pris, värda 3, 614 rdr samt ett hederspris, bestående af en större guldmedalj om 360 rdrs värde, att tilldelas uppfinnaren af landtbruksredskap af ny eller förbättrad konstruktion, hvars praktiska värde genom noggranna försök blifvit fullt utredt, äfvensom likaledes ett hederspris af en lika beskaffad guldmedalj, att tilldelas utländsk utställare af redskap, som uppfyller nyss anförda vilkor. i För alster af husslöjd, medaljer af silfver och brons, samt dukater och specier till ett sammanlagdt värde af 1,500 rdr rmt. För kartor, kultwroch hushållningsplaner samt undervisningsmateriel för jordbruk, skogshushållning och trädgårdsskötsel, tre större och tre mindre medaljer af silfver samt 4 af brons. Förutom ofvanstående pris har bestyrelsen utsatt 10 hederspris, — hvartdera bestående af mötets mindre medalj i guld, om ungefär 150 rärs värde, — att, med tätlan öppen inom samtliga utställningens tio grupper, tilldelas sådana med första priset utmärkta föremål, hvilka af en derf särskildt utsedd nämnd anses vara af denna högre utmärkelse förtjenta. Denna nämd sammansättes af en person för hvardera af utställningens 10 grupper, vald af prisdomare inom hvar sin grupp. Från Kalmar läns södra husbållningssällskap föredrogs en inlemnad skrift med tillkännagifvande om den utmärkta framgång, hvarmed exporten af slagtdjur under året bedrifvits från Kalmar med ångtartyg till Libeck och derifrån till Hamburg och äfven till England. Ej mindre än 1,226 större boskapskreatur, förutom får och svin, hade under året exporterats, hvarförutan till Stockholm afsändts med ångfartyg 500 kreatur, under det att säkerligen ett ännu större antal, hvarom uppgift dock ej kunnat lemnas, blifvit på marknadsoch torgplatser i de inre af länets socknar uppköpta för att till närmaste jernvägsstation på Södra stambanan befordras — förnämligast till Danmark. Hr Dannfelt höll ett föredrag om egenskapen af det 6-radiga skånska kornet att mogna tidigt ifven i de norra orterna af landet, hrarför hemstäldes, att försök måtte med detta kornslag anställas vid samtliga norra länens landtbruksskolor. . i Akademiens sekreterare, prof. Arrhenius, föredrog en från medicinalrådet m. m. A. H. Wistrand inlemnad uppsats: ,Om foa-ssusu Under missattid, hvilken uppsats innefattade flera värdefulla uppgifter om de vanligen begagnade s, k. .nödbrödsämnena och deras näringsvärde, efter nyligen vid k. Carolinska iustitutet å dem anställda analyser. Maneller granlafven och Islandslafven voro härvid de bästa samt dernäst rötterna efter hvit och gul näckros, hvaremot tallbark och renlaf vere af föga värde, den sistnämnda för dess ytterst ringa halt af stärkelse, den förra såväl för dess ringa stärkelsehalt som för dess betydliga mängd af garfämne, -hvilket sällan utlakas, innan barken användes till nödbröd, och bestämdt inverl-rar menliof nå matsmältningsorganerna. isvnnerhet

19 december 1867, sida 3

Thumbnail